345 1767*504 samt under det att Dahlmans efterträdare, Johan Peter Sleincourt, annonserade omföreläsningar i natur- och folkrätt.*505 Därutöver hade Wall i egenskap av juris adjunkt givit undervisning i svensk statsrätt åtminstone under höstterminen 1757 och vårterminen 1758.*506 Från Risells privata undervisning finns anteckningar bevarade, bl.a. från »sommarterminen» 1762.*5°7 Texten ger ett okoncentrerat intryck, är något egensinnigt disponerad och visar ibland luckor i resonemangen. Efter en snabb genomgång av den svenska författningens historia konstaterades att inget land kunde bestå utan lag eftersommänniskorna av naturen var benägna till ondska och oenighet. Gud hade emellertid givit människan ett förnuft som gjorde henne benägen att sluta sig samman med andra för att bilda ett »samfund» och stifta lag. All lag var därför av Gud. Ett »rätt samfund» bestod av en rätt lag, enligt vilken monarken utgjorde huvudet av samhällskroppen och undersåtarna lemmarna. Monarken svor att bibehålla lagen och främja samfundets bästa, samtidigt som undersåtarna svor att vörda konungen och — också de — bibehålla lagen. Detta sades innebära att »rättigheterne flyta af lagen mediate och immediate af folkets fria wahl». En rätt lag skulle vidare vara grundad på Guds och naturens lag samt vara »billig, möjlig och bör äfwen wara Rikets starkaste förmur». Att »regeringslemmarna» hade iklätt sig den lagskipande makten - definierad somrättigheten att styra folkets vilja och inrätta lagen till »samfundets» bästa - medförde ingen redovisningsskyldighet inför undersåtarna utan enbart inför Gud. Sedan folket en gång för alla »ingått samfund» och underkastat sig en viss regering fick de såsomundersåtar inte blanda sig i styrelsen. Enligt naturens lag var det på intet sätt nödvändigt att bara en per1767 baserades — enligt föreläsningskatalogen — Hulthins undervisning på boken Le droit public Gcrmaniquc. Med stor sannolikhet döljer sig bakom denna titel den dåvarande fransklärarens i Leipzig, Éléazar Mauvillon (1712-1779), verk i två delar med samma namn, utgivet i Amsterdam 1749. Första delen omfattar en beskrivning av det tysk-romerska rikets gällande statsrätt under huvudsaklig användning av för tiden moderna källor (bl.a. Moser) och under uteslutande av resonemang hänförliga till naturrätt ochjus publicum universale. Andra delen ägnas helt åt franska översättningar av kejsar Frans I:s valkapitulation 1745, Die goldene Bulle (med latinsk parallelltext) samt det svensk-kejserliga fredsinstrumentet från Osnabriick. Omde Mauvillon och hans verk, förutomdet här omnämnda främst med språklig och historisk inriktning- däribland en Histoire de Gustave Adolphe (1764), översatt till svenska av C.Ch. Gjörwell 1765 — se art. i: Nouvelle Biographic Générale, bd. 34, s. 450—451. UUB, Föreläsningskataloger 1762-1771. Programmata Upsaliensia IV. OmSleincour och hans inställning till kontraktsläran, se Brohcd, s. 43. 1506 UUA, Jur. fak.;s arkiv E 1:1. Memorial av Nils Wall 25/4 1758. Högädle Herr Professor Rizells Private Föreläsningar in Jure Publico hållne Sommarterminen 1762, bundna tillsammans med Högädle Herr Professor Rizells Private föreläsningar In Jure Publico hållne Höstterminen 1770 i en volym med ryggtiteln Colegium(!) In Jure Publico. Materialet är enligt påskrift avskrivet avJohan Friedrich Granschoug i februari och april 1771, därefter bundet i oktober samma år och salubjudet för 8 dir. kmt. Bandet tillhör Institutet för rättshistorisk forsknings bibliotek, Stockholm. 1504 1505 1507
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=