344 Risell inledde sin verksamhet somprofessor med att 1762 - på tid och plats som beslutats i konsistoriet den 11 december — offentligt föreläsa över den svenska statsmaktens öden och skiftningar, d.v.s. den historiska delen av ämnesområdet. Vad gällde privatundervisningen preciserades däremot inte området.Föreläsningsdiarier saknas för åren 1762—63 men återkommer med någorlunda regelbundenhet för tiden därefter. Sålunda kan man konstatera att Risells offentliga undervisning under höstterminen 1764 ägnades åt den »Swenska Regements-Historien» från Magnus Erikssons förmyndarregering fram till Erik XIV som under vårterminen 1765 följdes av redogörelser för händelserna under Johan III t.o.m. tillkomsten av 1634 års RF. Under höstterminen 1765 behandlades 1660 och 1680 års riksdagar. Vårterminen 1766 repeterades regeringen under Karl XI och Karl XII, varefter under hösten återigen anställdes betraktelser över det »andeliga wäldet» och Gustav Vasa, kompletterade av vårens redogörelser av Vasasönerna. Diarier saknas för hösten 1767 men återkommer avseende vårterminen 1768, då under april Karl XI och Karl XII skärskådades. Maj och juni ägnades åt »läran, om de Författningar hwilka endels lägga grunden till, endels och befästa Borgerliga Samhällets trefnad och lycksalighet» och inte förrän i november detta år påbörjades den gällande regeringsformens första tre artiklar. Undervisningen våren 1769 öppnades med en kort inledning till »de angelägnaste delar af Jure publ. universali», varefter regeringsformens stadganden togs under behandling i artikelordning. I mars 1770 hade genomgången fortskridit fram till art. 28—32 och då befanns det också lämpligt att närmare gå in på innehållet i instruktionerna för kansli-, kammar-, bergs- och kommerskollegium samt för statskontoret. När undervisningen för året upphörde i november var så alla stadganden i regeringsformen behandlade. Därjämte förekom fortfarande undervisning i den filosofiska fakulteten med statsrättsliga inslag. På kanslers förslag hade 1757 fakulteten beslutat att knyta adjunktstjänsterna till särskilda ämnen, var\dd en adjunktur i teoretisk och praktisk filosofi »under [...] hwilken Jus publicum begripes» också inrättades.1502 Huruvida detta skall ses som ett utslag från fakultetens sida att även efter kanslersingripandet till den juridiska fakultetens fördel försöka hävda sin egen rätt till disciplinen, är oklart och berörs inte i bevarade protokoll. Jacob Hulthin, jur. publ. docens, presiderade över en disputation i tysk-romersk statsrätt 1760^503 samt gav undervisning i samma ämne under åren 1766— 1501 UUB, Föreläsningskatalog 1762. Programmata Upsaliensia IV. RA, Kanslersämbetets för Uppsala universitet arkiv’. F I:6-F 1:9. Föreläsningsdiarier och studentförteckningar 1760—1770. •502 UUA, Fil. fak.:s arkiv AI a; 5. Prot. 5/10 1757. Jfr. Annerstedt 111:1, s. 305—306. K.M:ts stadfästelsebrev 10/11 1757 rörande de vidtagna åtgärderna tryckt i Bih. IV, s. 104—105. Libertatis in imperio Rom. Gemanico modificatione diversa. Resp. Car. Isberg. Ups. 1760. Lidén I, s. 249. 1.S00 1501
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=