341 Drygt en månad senare inkom riksdagen med skrivelse till K.M:t, i vilken ständerna uttryckte det otillfredsställande i de hittills företagna åtgärderna genom vilka professorn i svensk rätt hade blivit överlupen med arbete: det enda sättet att komma till rätta med den iråkade situationen, var att vid universitetet i Uppsala, såsom varande det äldsta och största i landet, inrätta »en Juris Publici i gemen, och i synnerhet Patrii eller Secani [sic!] Professio ordinaria.» Finansieringskällan gav emellertid fortfarande upphov till svårigheter. Ständerna uppmanade därför konsistoriet att inkomma med förslag till definitiv lösning av problemet, men eftersomsjälva inrättandet av professuren var av den vikt att någon försening av verkställigheten på den grunden inte kunde försvaras, godkände riksdagen intill vidare att innehavaren fick behålla sin tidigare lön och att mellanskillnaden skulle utbetalas ur akademikassan. Då det rörde sig om en nyinrättad befattning, förbehöll sig riksdagen vidare att själv utnämna dess innehavare - d.v.s. Risell - samt därutöver förordna om hans efterföljare på akademisekreterareposten, akademinotarien G. A. Boudrie. Riksdagens uttryckta önskemål verkställdes redan påföljande dag av K.M:t. K.M:ts beslut meddelades konsistorium genom kanslersbrev den 4 novemberi‘^86 och den 14 samma månad behandlades ärendet i konsistoriet varvid Risells och Boudries fullmakter lästes upp.^*^^^ Den 26 november bestämdes datumför Risells introduktion och den 11 december tog han säte och stämma i konsistorium efter att ha avlagt tro- och huldhets- samt assessorsed, varvid även bestämdes att den nytillträdde professorns offentliga föreläsningar framdeles skulle gå av stapeln klockan 8 i Auditoriumgustavianum. Nyheten omRisells befordran hade tämligen omgående nått Lund och den 25 november inkomCronander med en skrivelse till kanslikollegium där han förklarade nödvändigheten av att enjurispublici profession ordinaria inrättades också vid detta universitet »på samma sätt som nyligen skedt wid Kongl. Academien i Upsala». Till lämplig innehavare hoppades han att kollegiet skulle föreslå honomsjälv; omakademikassans medel skulle visa sig otillräckliga förklarade han sig villig att vänta på första lediga lön. Kollegiet fann emellertid inga skäl att uttala sig i frågan utan hänvisade adjunkten till K.M:t som »lärer i nåder pröfwa huruwida denna Syssla må där wid Academien inrättas och om han därtil må utses». I Uppsala hade en närmare instruktionför Risells verksamhet utarbetats och genom prokanslers förmedling tillsänts kansler.Ehrenpreus hade avlidit UUA, E I c:6. Brev K.M:t t. kansler 22/10 1761. Tryckt i Annerstedt Bih. IV, s. 164-165. Riksdagens beslut uppmärksammat i Riksdags-Tidningar Af Riksdagen som börjades i Stockholm then 15. Octobris 1760, och slutades then 21. Junii 1762 (nr. 48), s. 189-190. UUA, Kansliet E I c:6. Brev prokansler t. konsistorium4/11 1761. '■»87 UUA, Kansliet. A 1:120. Prot. 14/11 1761. '•*88 UUA, Kansliet. A 1:120. Prot. 26/11 1761.Prot.il/12 1761. RA, Kanslikollegiums arkiv A II a: 88. Prot. 25/11 1761. Någon sådan har dock ej kunnat återfinnas i RA, Kanslersämbetets för Uppsala universitets arkiv. E 11:30. För åren 1762-63 uppvisar arkivet en lucka. 1485 1488 1485 1486 1489 1490
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=