338 Han uppmärksammade också det besynnerliga i bristen på en egentlig litteratur rörande landets regeringssätt och riksdagsmännens skyldigheter: Alt hwad wi äga i wårt eget Språk härutinnan, äro först wire Grund-Lagar, dernäst en liten Tractat om Riksdags-Manna-Rätt, och änteligen hwad wi lärdt af Ärlig Swensk. De förste säga oss Lagen i torra orden, men ej hwad en Riksdagsman widare weta bör. Den andre gör en Riksdagsman til et stort Kreatur öfwer Lag och af en magt utan gränsor. 1472 Till det berömvärda somständerna faktiskt åstadkommit hörde därför föregående riksdags beslut omutgivande av en lärobok i landets jus publicum: åtgärden vittnade om en »högstbepriselig ömhet til fortplantande af ljus och kunskap i Riket, omdess Lagar, samt hwars och en Fri- och Rättigheter». Inte desto mindre befarade Nordencrantz att läroboken skulle komma att författas mera till någon enskild grupps fördel än rikets. För att avvärja detta, föreslog Nordencrantz ständerna att tillåta en offentlig debatt ombl.a. representationsrättigheten vid riksdagarna.Nordencrantz’ bok, utgiven som ett riksdagsmemorial, förbjöds att komma ur på marknaden intill dess ständerna tagit del av innehållet och texten gav mycket riktigt upphov till debatt på riksdagen, både med tanke på de angrepp på ämbetsmännen somNordencrantz gjort sig skyldig till somvad beträffade författarens tankar rörande tryckfriheten. 3.5.3.3. Statsrätten som karriärstege II: Nils Risell Under riksdagen uppmärksammades även statsrättens ställning vid universitetet i Uppsala genombiskopen i Skara, Engelbert Halenius. Halenius hade nära band till hattpartiet, tillhörde de drivande krafterna i prästeståndet och hade under riksdagsdebatten 1751 starkt uttalat sig för dogmen omständernas ofelbarhet.När han 1753 tillträdde episkopatet hade han en lång akademisk karriär vid Uppsalaakademin bakomsig: 1728 hade Halenius blivit docent vid filosofiska fakulteten och två år senare adjunkt för att 1737 utnämnas till e.o. professor innan han flyttade över till den teologiska fakulteten där han tillträdde en professur 1745. Inomramen för sin verksamhet vid den filosofiska fakulteten hade han givit undervisning i naturrätt och då även kommit i kontakt med universalstatsrätten och därmed förknippade frågor. Hans personliga kontakter med universitetsvärlden komemellertid att upprätthållas även efter flytten till Skara genom dottern Margareta Katrinas äktenskap med akademisekreteraren Nils Risell.I prästeståndets förhandlingar den 7 september 1761 verkar dessa faktorer ha övat ett starkt inflytande på Halenius, när denne Cit. a.a., s. 596. A.a., s. 653—656. Jfr. Burius, s. 245. Biirius, s. 248-251; MalmströmIV, s. 444-448; MalmströmV, s. 74—76. Född 1700. Student i Uppsala 1719, filosofie adjunkt 1730, teol. professor 1745-1754. Riksdagsman 1751—1762. Död 1767. OlofJägerskiöld, Engelbert Halenius, art. i: SBL 17, s. 771-773. Skara stifts herdaminne, s. 41-42. Ang. Halenius’ undervisning, se Brohed, s. 29-31. 1473 1474 1475 1476
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=