334 innehållet i regeringsformen somvarande landets första grundlag samt hur den var grundad i den naturliga lagen, »på det at Ungdomen skulle få ej allenast rediga begrep derom, men äfwen smak och nöije för detta Studium». Solanders ansträngningar att gå igenomden gällande statsrätten på en termin, initierade av Ehrenpreus’ påpekanden, hade uppenbarligen burit frukt då de studerande vinnlagt sig omämnet och gjort goda framsteg — »såsom et säkert bewis deraf ansåg Professoren at Ungdomen med mycket förtroende til honomframställt emellan föreläsningstimarna de dubia de ägde och som de åstundade någon uplysning om, och hwilka alla härrört af det mörcka och orediga begrep, Almänheten äger omGrundlagarne.» Därpå följde en redovisningav de principer Solander följde i undervisningen: Aristotelis mening som endast medgifwer 4 Regerings/orwer har han funnit så mycket oriktigare, som en sådan des mening endast sträckte sig til de Regerings Former som man i des tid kunnat hafwa sig bekant, och som ingen wågat sig sedermera kullkasta, af aktning för det stora och ansenliga wärde somi de äldre tider sattes uppå denna Philosophens satser. Allade Regerings/ormer somsedermera funnits och hwilka omöjeligen intet kunnat föras til någon af de fyra Hufwud/ormem<3 hafwa blifwit kallade formae compositae eller mixtae: sådant namn har ock blifwdt satt uppå Sweriges Regeringssätt, ehuru at professoren håller före densamma wara aldeles och fullkomligen simplex; ty när Konungens Höghet, Rådets myndighet och Ständernes Rättigheter, som äro grunden till Professorens Systeme, förklaras til sine egenskaper, blifwer hela ställningen ganska simpel och enfaldig, likaledes håller Professoren före at Regerings/ormert, Konunga-Försäkran, m.m., ej äro några pacta utan leges, som af Konungen skola följas, och som af Rådet skola till sin wärkställighet handhafwas och till sitt förstånd rätteligen uttydas. Med hänsyn till detta är det knappast överraskande att konstatera att kollegiet fann professorns åsikter »öfwermåttan grundade, och til föreläsnings Methoden ganska rediga». Eftersom myndigheten redan tidigare befattat sig med planerna på ett centralt utgivet och godkänt läromedel i ämnet, ombads Solander att skriftligen sammanfatta föreläsningarnas innehåll och skicka in materialet till kollegiet. Detta i sin tur skulle så jämföra det insända med sådant som begärts in från annat håll för att slutligen sammanjämka bidragen till ett auktoritativt verk rörande landets författning. Solander förklarade sig att med största nöje vara villig att lämna sitt bidrag till projektets förverkligande. Avslutningsvis förhörde sig kollegiet om hans undervisningsplaner för den närmaste framtiden, varvid professorn uppgav att han framgent avsåg att hålla undervisning i ämnet två timmar om dagen i universitetets stora sal. Efter berömför sina insatser avträdde så Solander och kollegiet beslöt att inhämta information omundervisningen även vid universiteten i Abo och Lund.*"*"*^ RA, Kanslikollegiets arkiv A II a: 87. Prot. 24/3 1760 Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén, s. 111. Det av Solander i utsikt ställda materialet har eftersökts i RA, Kanslikollegiets arkiv E XII; 18 dock utan resultat. 1449
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=