332 senaste riksdagen. Det förelåg nu delvis i tryck och han hoppades hinna få det fullt färdigt före nästa ständermöte. Eftersom detta var något som ständerna uttryckligen hade uppdragit åt honom, hade han prioriterat verket före allt annat och inte haft tid att varken påbörja eller en gång tänka på någon grundlagskommentar.''*'^^ Detta besked föll av naturliga skäl inte i god jord - kollegiet hävdade att också den statsrättsliga publikationen skulle var färdig till den kommande riksdagen och därför borde Botin långt tidigare ha anmält sitt trångmål till kollegiet somdå hade kunna uppdra författandet åt någon annan. Han uppmanades att så snart som möjligt och före julhelgen lämna besked huruvida han fortfarande var villig att utarbeta den nu så hett eftertraktade läroboken, vilket han också lovade. Också Sverigebilden i utländska böcker intresserade kollegiet. I februari 1760 hade Oelreich konstaterat att ett stort antal böcker av det hannoveranska bergsrådet och politikommissarien Johan Hendrich Gottlob vonJustihade återfunnits i Stockholms boklådor, von Justi, hävdade Oelreich, förde nästan överallt en »försmädelig penna emot Sweriges författningar och Regeringssätt, skolandes alt gå derpå ut at wisa det swenska Regerings sättet är i sig sjelf ej annat än en aristocratic» — en klassisk beskyllning somju näranog gränsade till det blasfemiska- och »att det regerandepartietspluralitet kan af alla nationer i Europa lätteligen köpas, samt att dertill icke behöfwas en mycket stor summa emedan penningen är rar i Swerige, ty det är efter egen bekännelse det fattigaste Rike i hela Europa». Oelreich hade förbjudit all försäljning av den aktuella litteraturen och frågade nu kollegiet om man inte lämpligtvis borde låta författa en skrift, riktad mot von Justis »origtiga begrep om Sweriges Regerings sätt» i all synnerhet som hans böcker allmänt berömdes och de framförda meningarna kunde inverka avskräckande på personer som annars var hågade att flytta in i riket. Kollegiet var mindre begeistrat över censors idé: framförallt skulle man råka in i en strid omregeringssättet med en främmande undersåte, vartill kom det faktumatt det vore mindre hedrande för en stat att FörutomBeskrifning om swenska hemman och jorda-gods hade Botin dessutom 1757 påbörjat utgivningen av Utkast till svenska folkets histona (l:a uppl. 1757-64), varför man får förmoda att assessorn verkligen hade full sysselsättning. Se vidare Erik Naumann, Anders af Botin art. i: SBL 5, s. 566—574. Naumann uppmärksammar Botins uppdrag avseende författandet av den statsrättsliga läroboken men förklarar hans ointresse med att hänvisa till ämnets vansklighet. RA, Kanslikollegiums arkiv A II a: 86. Prot. 27/11 1759. MalmströmIV, s. 436. 1445 Född 1717. Juridikstudier i Wittenberg under påverkan av tankegångar från Wolff, Thomasius och Pufendorf. Kallad 1750 till riddarakademin i Wien, där han avancerade till sin tids ledande kameralist. I hannoveransk tjänst med undervisningsuppdrag vid universitetet i Göttingen 1755-1757. Aktiv som publicist i Berlin från 1760, där han utgav sitt huvudverk. Die Grundfeste zu der Macht undGliickseeligkeit der Staaten, oder ausfUhrliche Vorstellung der gesamten PoliceyWissenschaft (1760-1761; nytryck 1965). vonJusti företrädde en positiv syn på den upplysta absolutistismen och dess möjligheter att genomförvaltningsrättsliga ingrepp befordra statens och därmed de enskilda undersåtarnas väl; en viss liberalisering i riktning mot större frihet för handeln gör sig dock märkbar. Död \77\. Juristen, s. 330—331; Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 379-382. 1443 1444
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=