17 beroende på de tidigare omtalade, politiskt betingade svårigheterna - heller inte företagits. I Notker Hammersteins tidigare omnämnda studie, vars framställning rörande Greifswalduniversitetet till allra övervägande delen grundas på Kosegartens och Molitors arbeten, hävdas emellertid att provinsens tillhörighet till den svenska kronan isolerade universitetet i förhållande till det övriga tysk-romerska riket, i all synnerhet med hänsyn till att de svenska besittningarna underkastades Wismarska tribunalets exklusiva jurisdiktion. Därmed saknades praktiska förutsättningar för ett statsrättsligt intresse vid akademin och det i Halle utveckladejus publicum romano-germanicum blev utan betydelse.Den av Hammerstein företrädda uppfattningen återspeglas i Michael Stolleis’ arbete rörande den tyska offentliga rättens historia, där det konstateras att den tysk-romerska statsrätten »blieb ausgesperrt» och att akademin först 1815 åter vann anslutning till den preussisk-tyska universitetsutvecklingen.^^ 5. Material och metod Till grund för det föreliggande arbetet ligger handskriftsmaterial, samtida tryck och sekundärlitteratur, den sistnämnda i stora delar identisk med det ovan presenterade materialet. Till detta kommer dock specialstudier av olika karaktär och av mindre omfattning såsom tidskriftsartiklar, uppsatser i samlingsverk och festskrifter etc. Vidare har sentida källpublikationer kommit till användning, särskilt avseende grundlagstexter {Frihetstidens grundlagar och konstitutionella stadgar, utg. av Riksarkivet genomAxel Brusewitz 1916) och riksdagsprotokollen. I den mån det har varit möjligt har annan författningstext hämtats från samtida samlingar, såsomSamling Utaf Kongl. bref stadgar och Förordningar etc. (utg. Anders Anton von Stiernman) och Utdrag Utur alle ifrån den 7. Decemb. 1718. utkomne Publique Handlingar, Placater, Förordningar. Resolutioner Ock Publicationer I-XV (1742-1829, utg. av de fyra första banden Gustaf Reinhold Modée). Utvecklingen vid de enskilda universiteten följs med utgångspunkt från beslut tagna i de centrala organen - d.v.s. i ständer, råd och kanslikollegium- rörande statsrättsundervisningen och därmed sammanhängande frågor. Skeendet i periferin speglade, som nämnts, händelserna i politikens centrum. Efter det att tidpunkten för avgörandena och de bakomliggande orsakerna lokaliserats, har följdverkningarna vid de olika akademierna kunnat studeras. En viktig roll intar här kanslikollegiet och dess protokoll. Då kollegiet hade en övervakande funktion i förhållande till universiteten har det varit möjligt att använda de med register försedda renskrivna protokollen somkatalysatorer: överordnade myndigheters avgöranden rörande universitetsärenden gavs praktisk verkstälHammerstein, Jus und Historic, s. 295. Cit. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 245.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=