327 tjänade dubbla syften: dels att närmare underrätta pomrarna omgrundlagarna — »ein ehrlicher Pommer will, soil und mufi ein ehrlicher Schwede seyn» — dels att utrota de i det övriga tyska språkområdet så djuprotade missuppfattningarna omden svenska författningen. Det sistnämnda syftet är något somväl känns igen från den rikssvenska synen på utländska skriftställare. Översättningarna uppmärksammades också verkligen av den tyska publiken, även om det eftersträvade resultatet inte alltid uppnåddes. 3.5. Tryckfrihet med förhinder. Riksdagen 1760—62 3.5.1. Tryckfrihet med förhinder 3.5.1.1. Tankar OmBorgerliga Friheten Tryckfriheten i politiska ämnen hade, somvi sett, varma förespråkare i samhällets ledande kretsar - i alla händelser så länge de framförda åsikterna var sunda, d.v.s. inte hotade den rådande uttydningen av författningen. Rättsläget var emellertid tämligen oklart liksomansvarsfördelningen mellan censor och kanslikollegium. Förhållandet mellan Oelreich och kollegiet hade under en längre tid försämrats och censors agerande gav prov på stor självständighet i förhållande till den överordnade myndigheten, vars handhavande av tryckta skrifter i praktiken mindre dikterades av omsorgen om den tidigare så hett förordade tryckfriheten än av hänsynstagandet till det politiskt korrekta. När Anders Nordencrantz under riksdagen 1755-1756 utkom med skriften Oförgripelige Tankar, Om Frihet i bruk av Förnuft, Pennor och Tryck i vilken författaren uppmärksammade behovet av en större yttrandefrihet, hade arbetet först erhållit tryckgodkännande — imprimatur — av Oelreich för att därefter likväl dragas in av kanslikollegiet.Huruvida detta och liknande ageranden från censors sida var ett utslag av Oelreichs upplysta tolerans, av hans grälsjuka läggning eller av hans intresse av att inkassera medel via lösenavgifterna för tryckgodkännandena är osäkert. Uppdraget somutgivare av En Årlig Swensk synes hur somhelst ha inneburit början på ett fjärmande från hattarnas politiska linje. Att idéerna omtryckfrihet var svåra att komma till rätta med när de väl slagit rot och dessutomägde en envis företrädare visade sig i myndigheternas handläggning av Peter Forsskåls skrift Tankar OmBorgerliga Friheten, ett censurärende som ställde kanslikollegiets inställning till frågan i blixtbelysning. Den åtta kvartsidor omfattande skriften hade 1759 föregåtts av en dissertation vid filosofiska fakulteten i Uppsala med titelnDe lihertate civili, författad på latin och svenska. När Forsskål föreläde avhandlingen för fakultetens bedömning von Vegesack, s. 19. Omskriften, se Burius, s. 240—242. Sylivan i: HT 1893, s.141-142, Anders Burius, Niclas von Oelreich art. i: SBL 28, s. 90-91. OmForsskål, se vidare Schiick i; Svenska akademiens handlingar 34, s. 85-575 samt - översiktligare - Steinby. 1431 1432 1430 1431
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=