16 stora, men ofta fragmenterade material rörande akademin och dess förvaltning somåterfinns i svenska arkiv. Den vid lärosätets 500-årsjubileum 1956 utgivna festskriften präglas i vissa delar av politiska hänsynstaganden. I verket återfinns en historik över den under åren 1946-1991 nedlagda juridiska fakulteten av Erich Molitor^"^ som emellertid endast mycket skissartat berör den svenska perioden; varken där eller i den av Paul Hadler författade framställningen av filosofiska fakultetens historia tas undervisningen i svensk statsrätt upp. Föreläsningarna i ämnet anförtroddes 1757 åt universitetsbibliotekarien Johann Carl Dähnert och det är samband med hans person och gärning som ämnet berörts.Dähnerts verksamhet som universitetsbibliotekarie undersöktes ur skilda perspektiv i samband med högtidlighållandet av hans 200-åriga dödsdag. I förbindelse med detta utkomen minnesskrift ägnad åt biblioteksmannen Dähnert, omfattande tio uppsatser. Av dessa är särskilt Paul Hadlers bidrag beträffande Dähnerts världsåskådning av intresse, bl.a. genomen analys av det tal universitetsbibliotekarien höll 1757 i samband med tillträdandet av undervisningsuppdraget i svensk statsrätt; samme författareåtervände till Dähnert, då som en exponent för 1700-talets tysk-svenska kulturförbindelser i en artikel, publicerad i Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 1991.^7 I de ovannämnda arbetena står alltså personen Dähnert i centrum och då - bortsett från hans yrkesbetingade verksamhet sombibliotekarie och ordnare av universitetsarkivet - i synnerhet hans egenskaper av upplysningsföreträdare och befrämjare av kontakterna mellan svenskt och tyskt; för de biografiska uppgifterna har framställningarna det gemensamt att de i stor utsträckning baserar sina uppgifter på den 1786 av teologie professorn Th. C. Piper publicerade minnesskriften över Dähnertsomi sin tur grundades på Dähnerts egna, nu försvunna, anteckningar och handlingar. Den svenska partikularstatsrätten behandlas endast kortfattat och då utifrån det av Dähnert dominerade personhistoriska perspektivet, samtidigt som de bakomliggande orsakerna till att Dähnert anförtroddes uppdraget inte närmare undersökts. Någon källbaserad undersökning rörande undervisningen i tysk-romersk statsrätt och de svenska myndigheternas inställning till denna disciplin under perioden har - sannolikt Molitor i: Festschrift zur 500-Jahrfeier II. Så Magon i: Festschrift zur 500-Jahrfeier I, s. 239-272. Dähnerts person behandlas vidare i artiklar av Bengt Hildebrand i: SBL 11, s. 723-727, supplerad av en omfattande käll- och litteraturförteckning, av Ernst Zunker i: Pommersche Lebensbilder IV (1966), s. 123-142 också den med litteraturförteckning samt i en studie av Manfred Herling i: Greifswald-Stralsunder Jahrbuch 13/14, s. 82-101. En kortfattad redogörelse för Dähnert somupplysningsföreträdare är sammanställd av Thomas Numrich i: Pommern in der Friihen Neuzeit. Literatur und Kultur in Stadt und Region, s. 419^34. ^ Hadler i: Johann Carl Dähnert (1719-1785). Bibliotheksgeschichtliche Beiträge anläl51ich seines 200. Todestages. Hadler i: Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 1991, s. 38-45. Piper. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=