313 Breven blev föremål för plenarsammanträde i konciliet den 15 december under von y^^mingas ordförandeskapd'^®^ mest svårsmälta i skrivelsen var de ekonomiska fördelar somDähnert beviljats, i all synnerhet som han ansåg sig redan vid det laget ha 300 riksdaler av sina gratifikationer innestående. von ^minga själv angav som utgångspunkt för diskussionen att Dähnert inte verkade helt ovillig att inlåta sig på en förhandling rörande de finansiella vilkoren. Jacob Heinrich von Balthasar föreslog att Dähnert borde låta sina krav på de innestående 300 riksdalerna falla. Vad gällde receptionen i konciliet skulle man kontrollera huruvida han redan var recipierad eller ej - fakultetsreceptionen vore i alla händelser en sak för fakulteten att närmare utreda. Slutligen borde man undersöka varför utgivandet av Pommersche Nachrichten upphört. Samma uppfattning delades av Stentzler, Möller, Augustin von Balthasar, Engelbrecht och Scheffel. Böckman, däremot - som tidigare anmärkts även han gratifikationsmottagare - var mera sinnad att ur skrivelsen utläsa en rätt för Dähnert att få ut även de innestående medlen, men dock inte utan att signalera ett visst intresse för att förhandla med Dähnert på denna punkt, omdet nu lät sig göras. Samma inställning delade efter honom Westphal, Overkamp, Mayer och Kellman. Detta blev också konciliets beslut. Den 21 december lät så von dEminga meddela resultatet av sina undersökningard'^o^ först och främst fastställdes att Dähnert redan tidigare recipierats i konciliet och därvid avgivit den vanliga professorseden, varför en förnyad reception inte borde vara nödvändig. I förhandlingarna rörande gratifikationen hade han emellertid varit mindre framgångsrik men slutligen nått en kompromiss med Dähnert somsyftade till att Dähnert kunde tänka sig att avstå från de hundra riksdaler somskulle räknas för nästa år mot att man omedelbart betalade ut de innestående 300 till honom. Vad gällde fortsättningen på hans publicistiska verksamhet hade Dähnert påpekat att denna efter hans sista löneförhandling hade försvunnit somuttryckligt villkor bundet till lönen men att han inte desto mindre planerade ett uppföljande arbete »von freyen Stucken», d.v.s. frivilligt. Vad som nu vore för konciliemedlemmarna att yttra sig över, var dels omuniversitetet skulle gå med på kompromissen angående lönefrågan, dels om man skulle pressa Dähnert ytterligare vad gällde tidskriftsutgivningen och slutligen om man på ett passande vis kanske borde påpeka för generalguvernören att han i överensstämmelse med kanslersinstruktionen skulle komma överens med konciliet i liknande frågor innan han ingick med förslag till K.M:t. Efter utförligt diskuterande, betalade von yEminga den 30 december ut 300 rdr. till Dähnert.I början av januari 1759 beslutade konciliet att avstå ifrån att sända iväg det planerade brevet till kans1402 UAG, Stettiner Bestand vol. 132. Koncilieprotokoll 15/12 1758. 1403 UAG, Stettiner Bestand vol. 132. Rundskrivelse rektor t. koncilieledamöterna 21/12 1758. 1404 UAG, Stettiner Bestand vol. 132. Enligt von yEmingas anteckning på handlingarna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=