15 Statsrättsämnets ställning vid universiteten i Åbo och i Greifswald under tidsperioden är ett förhållandevis outforskat område. Huruvida det finska universitetet på samma sätt somde övriga akademierna i riket fick del av centraladministrationens viljeyttringar rörande statsrättsundervisningen och hur man i så fall handlade frågorna från universitetsmyndigheternas sida har inte varit förmål för undersökning.Vad beträffar den nyare litteraturen rörande det pommerska universitetets utveckling är denna, av naturliga skäl, i mångt och mycket präglad av det faktumatt akademin efter andra världskrigets slut hamnade under sovjetiskt inflytande. Den politiska situationen i östra Tyskland medförde svårigheter för såväl den inhemska historieskrivningen somför utifrån kommande forskare - inte minst vad avsåg tillgängligheten av arkivmaterial. Politiserande drag och en fallenhet för att betona vissa tidsperioder framför andra var inte ovanliga i den historiska litteratur som komut av trycket i det dåvarande DDR. Regionalhistorisk forskning inriktad mot de äldre statsbildningarna inom territoriet uppmuntrades inte efter den genomgripande, centraliserande förvaltningsreformÖsttyskland hade genomgått 1952. Särskilt hårt slog detta mot Vorpommern, där man från myndigheternas sida av både inrikes- och utrikespolitiska hänsyn länge motarbetade framväxten av en pommersk historieskrivning.^! Av värde är därför fortfarande Johann Gottfried Kosegartens universitetshistorik från mitten av ISOO-talet,^^ även omurvalsgrunderna för uppgifterna i verket är oklara och tyngdpunkten ligger på den äldre historien. För utvecklingen vid Greifswalds universitet under svensk egid är Ivar Seths undersökning av akademin och dess ställning i den svenska kulturpolitiken 1637-1815 från 1952 grundläggande.^^ I undersökningen står den svenska statsmaktens sätt att sköta akademin i fokus, dels i anseende till myndigheternas försök att påverka administration och undervisningsutbud, dels vad gäller emigrationen från Sverige till Greifswald av lärare och studenter. Inomramen för den förstnämnda frågeställningen berörs också undervisningen i partikularstatsrätt men, av förklarliga skäl, endast kortfattat som en bland andra av överheten gynnade discipliner. Då en av författaren planerad längre vistelse i Pommern omöjliggjordes av kriget och den påföljande sovjetiska ockupationen, baseras framställningen till övervägande delen på utförliga undersökningar av det Utvecklingen vid Åboakademin beskrivs för den juridiska fakultetens del mest utförligt i Liljenstrand och vad gäller den närbesläktade lärostolen i philosophia civilis av Rein. Mycket av vad som beskrivits av dessa tre författare synes återkomma i Heikel. I Matti Klinge m.fl. skänks den juridiska undervisningen under perioden över huvud tämligen liten uppmärksamhet. Omösttysk regionalhistorisk forskning, se Schultz i: Rechtsgeschichte in den beiden deutschen Staaten (1988-1990) s. 333-346. Angående det målmedvetna undertryckandet av den pommerska identiteten, se Buchholz i; Land am Meer. Pommern imSpiegel seiner Geschichte. Roderich Schmidt zum70. Geburtstag, s. 1-16 och Buske, s. 77-83. Kosegarten. Seth.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=