302 ohnfehlbar gehalten werden». Frågan om man kunde drista sig till att begära en uttömmande förteckning över moderlandets konstitutionella lagstiftning delade koncilieledamöterna: Augustinvon Balthasar ansåg det vara nödvändigt för att därigenom kunna åstadkomma en auktoriserad översättning liksom Peter Ahlwardt och kollegan i samma fakultet, Georg Wilhelm Overkamp. Teologie professor Laurentius Stentzler och medicinarna Christian Stephan Scheffel och Andreas Westphal - son till historie- och moralprofessorn med - antog utkastet utan ändringar. I det förslag till slutlig skrivning somgick i retur till professorerna hade von Balthasar vidtagit ändringar som i princip innebar att de flesta fick igenom något av sina förslag: på von .^mingas inrådan medtogs motiveringen till att just Dähnert var så särskilt väl skickad för uppdraget, nämligen hans svenskkunskaper somi slutredaktionen vidare underströks genomhänvisning till den översättning av Olof Dalins Svea Rikes Historia sombibliotekarien utarbetat tillsammans med Johan Jacob Benzelstierna.i^^"^ För att undvika den av Möller påpekade pinsamma möjligheten att tyda omständigheterna som att man vid universitetet givit undervisning i ett ämne utan att närmare känna till de mest grundläggande fakta, lutade rektor sig återigen mot von ^Tminga genom att i skrivelsen uttrycka önskemål om en auktoriserad översättning av regeringsformen och konungaförsäkran jämte andra nya därtill hörande förordningar liksom en begäran att den framöver utkommande lagstiftningen på området skulle delges akademin. I den skrivelse som faktiskt avläts till kansler hade slutligen förväntningarna på Joachimdämpats till en förvissning omatt denne säkerligen skulle fullgöra vad sompå honom ankom. Inte heller denna version lyckades emellertid fullt ut tillfredställa Kellman. Han reserverade sig uttryckligen mot den vändning i brevet somsiktade på de nya till området hörande förordningarna. Enligt Kellman fanns det risk att detta skulle uppfattas som anstötligt och han förklarade inte utan viss hetta: »Es ist [nemlich] die Regierungs/orwr durch keine neue Verordnungen verändert oder eingeschränkt worden, noch auch auf^er derformselbst, die Königl. Versicherungen und der Reichstags-Ordnung, etwas anderes hierinnen zum Grund zu legen». Hans protester lönade sig dock inte: brevet undertecknades av samtliga ledamöter — inklusive Kellman- den 4 maj och två dagar senare tog rektor med sig brevet i den slutliga redaktionen till generalguvernementet i Stralsund och guvernementssekreterare Sandern. Omdenne, se vidare Kosegarten I, s. 290. Första delen utkom i Greifswald 1756 under titeln Olof Dalins Geschichte des Reichs Schweden aus dem Schwedischen Ubersetzt durchJ. Benzelstiema undJ. C. Dähnert Professoren bey der Königlich-Schicedischen Akademie in Greifswald. Följande delar utkom utan Benzelstiernas medverkan. UAG, Stettiner Bestand vol. 132. Brevutkast t. gen. guvernören samt rundskrivelse till koncilieledamöterna 2/5 1757. RA, Pommeranica vol. 158. Brev pomm. gen. guvernören t. K.M:t 20/5 1757 med kopia av universitetets brev. 1363 samma namn 1365 1363 1364
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=