294 rats och långt omlänge - först den 3 mars 1757 - meddelades så universitetet att fullmakt utfärdats för Joachim avseende den kombinerade historie- och moralprofessuren. Vad gällde Benzelstiernas lärostol och den juridiska fakultetens förstärkning avsåg K.M:t att senare återkomma till frågan. Den 31 juli 1756 avslutades kommissionens verksamhet genomatt den överlämnade sitt betänkande till Då hade emellertid riksdagen redan hunnit före genomatt behandla en av de mest centrala frågorna, nämligen den sedan länge efterlysta löneförhöjningen. I maj 1756 föreslog sekreta utskottet på mindre sekreta deputationens förslag och mot bakgrund av att »Professor Juris Puhlici» utlovats 400 rdr.:s lön samt att både Dähnert, den avlidne Schwartz, den svenske medicinaren Jonas Böckman'^'^^ o^h Mayer erhållit individuella löneförhöjningar, att ersättningarna till lärarkollegiet generellt borde fördubblas i jämförelse med den dittillsvarande nivån. Detta innebar, i full överensstämmelse med Hauswolffs förslag, att 400 riksdaler omåret skulle utgå i lön för varje professor.i343 Saken diskuterades i rådet den 1 juni, varvid Carl Fredrik Scheffer tog universitetet i Göttingen somförebild när han argumenterade för löneskillnadernas positiva funktion när det gällde att locka kompetenta sökanden - och därmed många studenter - till akademin. Carl Gustaf Tessin hävdade å sin sida att 400 rdr. inte var för mycket för en professorsårslön vid ett tyskt universitet samt att K.M:t därutöver (med råds råde, väl att märka) borde kunna bevilja extra tillägg för »Celebre män». Saken avgjordes till fördel för utskottets förslag. Med tanke på det arbete som både universitetet och visitationskommissionen nedlagt på tillsättningen av professuren i historia och moral, var det säkerligen en stor besvikelse att lärostolens innehavare faktiskt aldrig kom att tillträda sin tjänst, trots hans under nominationsförfarandet tydligt uttalade beredvillighet att flytta till Greifswald. Ju längre tiden led, desto mer besvärande blev Joachims frånvaro för universitetet. 1758 avlät det irriterade konciliet en skrivelse med begäran om förklaring till den då sedan ett år tillbaka utnämnde historie- och moralprofessorn som alltjämt uppehöll sig i Halle. I sitt tämligen känslomässigt präglade svar rättfärdigade Joachim sig med att hänvisa till att en anhållan omentledigande inlämnats, men att saken kommit att vila efter det att Preussen engagerats i sjuårskriget. Universitetsorganen 1340 1344 1340 UAG, Stettiner Bestand vol. 111. Brev kansler t. ak. konciliet 23/3 1757 med avskrift av brev K.M:t t. gen. guv. 3/3 1757. Seth, s. 222-223. RA, Pommeranica vol. 449. Unterthänige Fiirschläge zur Befierung der Akademie Greifswald. Abgefafiet von Der Visitations Commission d.d. Greifswald d. 31:ten Jul. 1756. Omdenne, se Kosegarten I, s. 291. Seth, s. 223. RA, R3045. Prot. 19/5 1756; brev sekreta utskottet t. K.M:t av samma datumi 1342 1343 R3050. Seth, s. 224. RA, Utrikesexpeditionen. Rådsprotokoll i renskrift 1756. Prot. 1/7. 1344
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=