13 europeiska (i allt väsentligt tyska) kontraktslärorna vid de svenska fakulteterna. Den av Brohed genomförda kartläggningen av bevarade handskrifter har väsentligt underlättat materialinsamlingen. Periodens politiska styrningav universiteten hade uppmärksammats tidigare - för Lundauniversitetets vidkommande av Erik Bollerup i dennes artikel Sven Bring (Lagerhring) och kanslerscensuren i Lundpå 1750-talet (Scandia 1967)/^ vad gäller Uppsalaakademin genom Torgny T. Segerstedt: Den akademiska friheten under frihetstiden (1971)'*'^ samt 1975 — då åter avseende de specifikt lundensiska förhållandena - av Lars-Arne Norborg; Universitetet som indoktrineringsinstrument. Statsmakten och studium politicumvid Lunds universitet under Nils Palmstiernas kanslerstid (1752-1761).^° I Bollerups artikel riktades intresset på den politiska styrningen av undervisningen och konsekvenserna därav, framförallt den i Lund under Nils Palmstiernas kanslerstid synnerligen strikta politiska censuren; författarens intresse fokuseras vid de av kansler undertryckta avhandlingarna och Brings politiska preferenser under det att statsrättsundervisningen lämnas utan beaktande. Ett möjligen av dagspolitiska hänsyn dikterat intresse för perioden - även om det uttryckligen bestrids i förordet - kan ha föranlåtit Torgny T. Segerstedt att i samband med Uppsalauniversitetets 500-årsjubileumutge sin studie rörande den akademiska friheten. I arbetet behandlas aspekter såsomden juridiska, ekonomiska, administrativa friheten liksomuniversitetets frihet i fråga ommålbestämning, allt under det att det svenska universitetsväsendet stod under utredning. Författaren förklarar emellertid att »alla de uppenbara parallellerna mellan 1745 års Uppfostringskommission och nu sittande universitetsutredningar är oavsiktliga».Samma oväntade likheter med den dåvarande utbildningspolitiska situationen såg LarsArne Norborg i sin studie: efter det att läsaren påmints omkårshusockupationen, PUKASoch U68 hävdades i anslutning till Segerstedts brasklapp att »[l]ikheterna med nutiden [...] först och främst [hade] överraskat författaren själv». I Segerstedts studie sätts frihetstidens nyttofilosofi i centrumför att kontrasteras mot Uppsalauniversitetets dåvarande privilegier. Detta görs mot en bred bakgrund, omfattade såväl periodens politiska historia somidéhistoria; bl.a. tas sådana ämnen som grundsynen bakom det frihetstida statsskicket, regeringssättets utveckling och tryckfriheten upp, frågor som också kommer att behandlas i det följande. Stor vikt läggs vid 1745 års uppfostringskommission och dess memorial angående en omorganisation av universitetsväsendet - »Frihetstidens mest genomtänkta reformförslag» på området - samtidigt somperiodens statsrättsundervisning åtskilliga gånger berörs. Intresset för denna är ■*** Bollerup. Segerstedt. ^0 Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén. Cit. Segerstedt, s. 7. Cit. Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnadeJerker Rosén, s. 113. Cit. Segerstedt, s. 7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=