280 Kontakten med Gjörwell komatt upprätthållas långt efter det att Gjörwell lämnat det pommerska universitetet och medförde fördelar för dem båda i deras publicistiska verksamhet. Gjörwell uppmärksammades redan tidigt i de pommerska tidskrifterna såsom förutvarande Greifswaldstudent och hans namn förekommer flitigt i samband med de svenska notiserna — ofta med en mycket positiv grundton, mera sällan neutralt konstaterande men aldrig i direkt negativa ordalag.Av korrespondensen mellan Dähnert och Gjörwell framgår att den sistnämnde också spelade en praktisk roll för universitetsbibliotekets inköp av svensk litteratur. I brev 1760 lät bibliotekarien, säkert inte utan viss stolthet, meddela att beståndet uppgick till 16 380 volymer. Samlingarna av historia och jus publicum samt »[d]ie Schwedische Collection» framhävdes i särskilt positiva termer.’^^^ Det yttre, representativa skal universitetet hade fått genomden nya huvudbyggnaden förmådde dock inte dölja att verksamheten innanför murarna led av betänkliga brister. Ett särskilt irritationsmoment för de svenska myndigheterna var universitetets frikostiga utdelande av magistergraden. Samtidigt som man vid de rikssvenska akademierna införde begränsningar för antalet promovendi stod möjligheten öppen för hågade att erhålla magistergraden i Greifswald - antingen efter genomgångna prov eller mot kontant erkänsla; inte ens personlig närvaro ansågs vara nödvändig.1749 visade därför uppfostringskommissionen intresse av att anpassa den pommerska akademins konstitutioner till de svenska och infordrade handlingar från Greifswald men utan att detta resulterade i några åtgärder. Först under riksdagen 1751—52 uppmärksammades sakernas tillstånd med större eftertryck då man inom mindre sekreta deputationen utarbetade ett memorial för akademins upprustning - av Seth betecknat som »hattarnas program för Greifswalds kulturella uppblomstring».^^^^ Efter att deputationen omtalat Halle, Göttingen och Leiden som exempel på ledande universitet kom man in på huvudpunkten för reformsträvandena: en rationalisering av donationsjordarnas förvaltning, vars närmast amatörmässiga handhavande ansågs vara orsak till akademikassans kroniska brist. Genomeffektiviseringar hoppades deputationen kunna åstadkomma inte bara löneförhöjningar för lärarkollegiet och därmed en anpassning till andra universitets ersättningsnivåer utan också medel till sådana inrättningar som man förknippade med en modern akademi: laboratorium. Se t.ex. Neue Critische Nachrichten, 6,5 (1770). KB, Brev till och från C. C. Gjörwell C 2. Brev fr. J. C. Dähnert t. C. C. Gjörwell 31/3 U84 1285 1760. Omde s.k. greifswaldpromotionerna, se Seth, s. 33—34, 275-311. RA, ÄK849. Uppfostringskommissionens protokoll 1746—1751. Prot. 11/11 1749 och 11/2 1750. UAG, Stettiner Bestand vol. 23. Brev pomm. reg. t. ak. konciliet ang. infordrande av konstitutioner och förordningar 11/2 1750 med bif. brev uppfostringskommissionen t. gen. guvernören 11/12 1749 samt andra handlingar. Seth, s. 286. '-»8 Seth, s. 205. 1286 1287
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=