276 omfattade annat än stadgandena i regeringsformen, gavs året därpå en fortsättning omfattande konungaförsäkran, riksdagsordningen och ett kort sammandrag av den gällande statsrätten, också den huvudsakligen uppbyggd runt författningarnas artiklar i ordningsföljd. 1263 3.4.4. Greifswald 3.4.4.1. Undervisningen i tysk-romersk statsrätt 3.4.4.2. Bakgrund Att kanslikollegiet i mars 1757 ansåg att undervisningen i tysk-romersk statsrätt vid universitetet i Greifswald var ordnad kräver en mera omfattande bakgrundsteckning, inte minst med tanke på att händelseutvecklingen har relevans också för ordnandet av undervisningen i svensk statsrätt vid universitetet. Därutöver belyser statsmaktens och universitetsmyndigheternas agerande i frågan inte bara Pommerns ställning i förhållande till den svenska överheten utan även akademins relationer till andra tyska universitetet. Somtidigare framskymtat, intog universitetsbibliotekarien Johann Carl Dähnert en viktig roll i sammanhanget. Hattarnas maktövertagande vid riksdagen 1738-39 hade betydelse inte bara för de rikssvenska universiteten utan även för den pommerska akademin. Universitetet i Greifswald var drabbat av inre stridigheter och dålig ekonomisk förvaltning samtidigt som lärosätet var i avsaknad av sådana för tiden avgörande inrättningar somridskola och botanisk trädgård. Vidare var huvudbyggnaden, uppförd 1591-1597, i sig föråldrad och dessutom i dåligt skick, något somockså drabbade det blygsamma universitetsbiblioteket då delar av beståndet fuktskadades. Olägenheterna var inte okända för de svenska myndigheterna: en visitation 1730 hade uppmärksammat bristerna men utan att det lett till några åtgärder. 1738-39 års riksdags sekreta utskott noterade de påtalade bristerna och vid ständermötet 1740-41 fanns åtgärder för universitetets iståndsättning medtagna i K.Mcts proposition. I föreställningarna om var tyngdpunkten i förbättringarna skulle ligga fanns emellertid skiljaktigheter mellan myndigheterna och professorerna. I takt med att avkastningen från akademins donationsjordar ökade, växte också möjligheterna för reformer - lärarstaben prioriterade inte helt överraskande höjda löner under det att man från centralt håll snarast lutade åt en utbyggnad av universitetets institutioner. Resultatet av övervägandena blev en total nybyggnad av universitetshuset i regi av den av myndigheterna gynnade wolfflärjungen och matematikprofessorn Andreas Mayer. Efter tre års byggnadstid kunde den nya huvudbyggnaLUA, Kansliet E XIV a: 2. Lektionsdiarier f. feb., mars, april, maj, juni, okt., nov. och 1263 dec. 1763.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=