275 redan den 4 december avlåtit en skrivelse till Cronander, av allt att döma primärt rörande stipendiaternas övningar, men av vilken också framgick att Palmstierna ännu inte haft tid att »låta sig föredraga något omJuris publici svecani Professionen»Den 18 november 1760 återkom Cronander till ärendet och Palmstiernas undvikande svar var det vanliga: »[a]nsökningen till den nya Professionen förgäter iag icke at påtänka, när iag, för mångfaldiga Rikswårdande ärender, får därtil tid och tilfälle.»i260 Palmstiernas ställning i rådet var vid det laget allt annat än säker och han tvingades avgå bara fyra månader därefter. Omän luckor finns i det här behandlade materialet, är det svårt att frigöra sig från uppfattningen att Cronander passade tämligen väl in i Palmstiernas strategi för en politisk uppryckning av fakulteten. Huruvida idén rörande en lärartjänst, särskilt reserverad för statsrättsämnet emanerade från Cronander eller från Palmstierna går inte att entydigt avgöra, även om den tidiga skriftväxlingen faktiskt tyder på att Cronander varit initiativtagaren. När förslaget så omöjliggjordes av konsistoriets agerande kom Cronander att hänga i luften utan några egentliga framtidsutsikter vid fakulteten. Det är också svårt att säga i vilken mån hans personlighet kan ha bidragit till händelseutvecklingen och hur väl informerade konsistorieledamöterna och Colling var omde planer som spanns bakomryggen på dem. Codings ironiserande ton tyder på att han inte var helt omedveten om vad som var i görningen, samtidigt som Cronander uppenbarligen hade lätt för att skaffa sig fiender bland kollegorna. I vilket fall: någon professur i statsrätt vid Lunds universitet kominte till stånd och Cronander — får man intrycket av — offrades. Trots den redan vid konsistoriesammanträdet den 14 juni 1755 ådagalagda överväldigande positiva inställningen till statsrättsämnet och lärarnas utfästelser för framtiden i samband med tillbakavisandet av Palmstiernas planer 1759 gavs inga allmänna föreläsningar i juspublicum förrän 1762, även omColling under åren 1759, 1760 och 1761 i föreläsningskatalogen åtminstone förklarade sig villig att privat ge underrättelser även i denna gren av juridiken.^261 Med början i februari 1762 påbörjades emellertid en offentlig föreläsningsserie, som den föregående kring regeringsformens paragrafindelning och med avslutning den 14 december.i262 Eftersom Codings kurser normalt inte uppbyggd RA, Kanslcrsämbctets för Lunds universitet arkiv. I. Koncept och registratur. Registratur 1757-1762. Brev kanslerssekr. J. Kinborg t. S. Cronander 4/12 1759. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. 1. Koncept och registratur. Registratur 1757—1762. Brev kansler t. S. Cronander 18/11 1760. LUB, Föreläsningskataloger 1757-1762. Acta Academi^e Lundensis III—VI. LUA, Kansliet E XIVa: 2. Lektionsdiarier f. feb., mars, april, maj, juni, okt., nov. och dec. 1762. Att prokansler Engeström uppenbarligen höll ögonen på Codings förehavanden visas av hans noteringvid diarierna för februari och mars. Den 22/2 inställde Colling sin undervisning med hänvisning till att dörrarna till undervisningslokalen var låsta, varvid Engeströmtorrt konstaterar »at det synes sälsamt, at dörrarne warit tillslutna d. 22 februari för Herr Professoren Colling och intet för de andra Professorer sompublique läsit samma dag». 1239 1260 1261 19
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=