271 trägen flit kunnat förvärva genom Guds nåd.'^'*^ Svaret på brevet lät vänta på sig och den 6 maj såg sig Cronander föranledd att återigen vänta sig till Palmstierna med en påminnelse »om then saken, som Eders Excellence så nådigt täckts sig antaga, iag menar den projecterade Juris Publici Professionen». Svar från Palmstierna på bägge skrivelserna avgick den 15 juni. Kansler meddelade då att »det gamla ämnet» somadjunkten erinrade ominte alls hade råkat i glömska. Så fort de mest akuta riksvårdande angelägenheterna som för tillfället upptog Palmstiernas tid blivit avgjorda, skulle kansler se till att även Cronanders ärende blev »behörigen befordradt til slut». Som nämnts tidigare hade Colling under våren 1759 besinnat sitt ansvar för den tysk-romerska statsrätten genom att utge en disputation rörande den svenska kronans rättigheter i det tysk-romerska rikets kretsförvaltning. Disputationen, De directorio suecico in circulo Saxoniie inferiori, hade i vederbörlig ordning sänts upp utdragsvis till kanslerscensur och bifallits genom skrivelse den 30 mars 1759.’-“^^ Det hann gå drygt en månad innan Palmstierna upptäckte det fatala fel somvidlådde den inskickade avhandlingen, »neml. at detta Directorium hörer ei til Circulus Saxonicus Inferior, utan Superior». I skrivelse till konsistoriet den 8 maj framhöll han hur detta förbiseende må ursäktas honomsomdagligen hade ett stort antal andra sysslor av större vikt att sköta, men att samma ursäkt inte gärna kunde gälla för Colling, vars professur inte enbart omfattade den svenska rätten utan även den romerska. Omdisputationen skulle utkomma i det skicket, hade den knappast hedrat den juridiska fakulteten vid universitetet. Med tanke på detta beordrade Palmstierna att avhandlingen skulle dras in, något somhan sade sig beklaga inte minst p.g.a. att det ju bara var ett år sedan han hade sett sig föranledd att förbjuda ett annat av Collings alster. För att riktigt understryka sina synpunkter på sakernas tillstånd, påpekade kansler surt att »[o]m hela Professionen är honom för widlöftig at sköta, borde han den han likwäl hijtills på allt sätt sökt att afstyrka och förekomma». Att motståndet mot den föreslagna lärartjänsten hade gått Palmstierna djupt till sinnes visades också i samband med de invecklade lönefrågorna vid universitet. 1759 hade fråga väckts om hur man skulle förfara med de 500 dir. smt. som intill dess utgått ur akademikassan för att i görligaste mån kompensera Johan Nelander för att hans företrädare på lärostolen tillåtits behålla sin professorslön efter det att han frånträtt tjänsten. När nu Nelander långt omlänge RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. III. Inkomna handlingar. Consistorii academici brev 1759. Brev S. Cronander t. kansler 22/2 1759. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. III. Inkomna handlingar. Consistorii academici brev 1759. Brev S. Cronander t. kansler 6/5 1759. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. 1. Koncept och registratur. Registratur 1757-1762. Brev kansler t. S. Cronander 15/6 1759. LUA, Kansliet E III a: 10.Brev kansler t. ak. konsistoriet 30/3 1759. LUA, Kansliet E III a: 10. Brev kansler t. ak. konsistoriet 8/5 \759. Johannesson, s. 259. 1247 1248 wara nögd och glad åt någon tilökning i sin Facultet, 1250 1246 1250
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=