270 hädanefter. Att som Palmstierna hade föreslagit, belasta universitetets besparingsmedel med ytterligare kostnader, ansåg de båda räntekammarinspektorerna somuteslutet, dels var kassan redan nu hårt belastad, dels - med användande av kanslerns eget vapen -, påpekade de att det i 1757 års förordning faktiskt explicit stadgats att statsrättsundervisningen skulle handhavas av en av de ordinarie professorerna för att på så sätt kunna undvika nya utgifter. Konsistoriet, inbegripet prokansler, ställde sig alltså i högsta grad avvisande till förslaget. Dagen före sammanträdet i konsistoriet hade Cronander skickat ett brev till kansler varuti han gav uttryck för sin glädje och tacksamhet - efter många svåra år såg han nu äntligen en möjlighet till befordran och därigenomgoda utsikter till »at widare upodla och uppenbara the gåfwor, somGud hos mig behagat nedlägga». Adjunkten gjorde sig emellertid inga falska förhoppningar rörande konsistoriets tillmötesgående i saken — snarare misstänkte han att motståndarna vid universitetet skulle försöka dra ut på tiden så långt sommöjligt. För att undvika att denna taktik skulle bära frukt, bad han Palmstierna att redan för kommande termin ålägga honom att hålla offentliga föreläsningar i jus publicum suecani; därigenom skulle han också undvika olägenheten att »under Juridiska Faculteten, til Eders Excellence mig i nådig afsigt transporterat, sitta ganglös och therigenommista både nödigt uppehälle och then heder, som iag. Gud ske lof!, förut wid then Philosophiska ägde för bewitnad insigt, flit och erfarenhet i min sysla Den 13 februari besvarades Cronanders bägge brev av Palmstierna. I skrivelsen redogjorde kansler för hur han hade begärt in universitetets utlåtande i frågan samtidigt somhan förklarade hur han i av'vaktan på detta varken ansåg sig kunna eller böra föreslå något i ärendet hos K.M:t. Cronanders önskemål om att redan nästa termin bli ålagd att ge undervisning i statsrätt berördes inte.*-'*^ I det tämligen kortfattade svarsbrevet till sin gynnare omtalade Cronander den 22 februari att konsistoriets yttrande med all sannolikhet skulle medfölja samma post som hans eget brev och tilläde beklagande att han länge hade märkt att konsistorieledamöterna »haft föga behag» inför den föreslagna inrättningen men att han aldrig kunnat föreställa sig »at man skolat så långt blotta sitt tänke-sätt» som nu varit fallet i konsistorium, allt under det han avslutade sina funderingar med att förklara att han för sin del inte önskade några stora jordiska förmåner eller bekväma dagar, bara att med »tarfwelig utkomst få arbeta och ådaga lägga then skickelighet» somhan under fattigdom och med 1244 » , LUA, Kansliet A II a: 20. Prot. 17/2 1759; RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. III. Inkomna handlingar. Consistorii academici brev 1759. Brev ak. kons. i Lund t. kansler 22/2 1759. 1244 RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. III. Inkomna handlingar. Consistorii academici brev 1759. Brev S. Cronander t. kansler 16/1 1759. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. 1. Koncept cich registratur. Registratur 1757-1762. Brev kansler t. S. Cronander 13/2 1759. 1245
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=