263 gifwnaproject» liksom »then underdån-ödmiuka tilförsigt, som iag drager til Eders Excellences nådiga tilsägelser», vilket nu underställdes Palmstiernas »nådiga och wisa behag, huru thetta [til allmän nytta] och min nådiga befordran bäst kan werkställas.» Följebrevet avslutades med att Cronander förklarade sig ha samlat material för den kommande terminens eventuella föreläsningar i svensk statsrätt men att han under arbetets gång upptäckt att underlag saknades och därför anhöll om att sådant som expedierats från K.M:t och kanslikollegiet rörande landets jus publicum skulle vidarebefordras till universitetet i Lund.'--^^ Projektet avsändes i två exemplar till Palmstierna, varav det ena enligt anteckning på det bevarade aktstycket förvarades särskilt.Cronander inledde skrivelsen med en allmän betraktelse över den enskilde medborgarens skyldighet att arbeta för sitt fäderneslands bästa, en plikt somemellertid allt somoftast lånade sitt sken till egennyttiga avsikter och därmed olovliga fördelar. En tråkig konsekvens av detta missbruk var att även de mest uppriktiga förslagsställare kunde avskräckas från att framställa sina verkligt gangerika projekt av fruktan för att tillskrivas dessa mindre hedrande egenskaper. Inte desto mindre och med hopp omförståelse från Palmstiernas sida såg sig Cronander nu föranledd att närmare presentera sina tankar om hur han ansåg att den svenska statslagfarenheten borde uppodlas och läras ut på ett bättre sätt än vad som dittills varit fallet. Statsrättsämnets viktiga roll i undervisningen underströks med hänvisning till händelser som Cronander »inte utan blödande sinne» erinrade om, syftande till att slita sönder föreningsbandet mellan landets invånare — med all säkerhet det kungliga kuppförsöket 1756. Bortsett från de mera allmänna drivkrafterna bakom detta anslag mot författningen såsomhögfärd, egennytta och hat ville brevets upphovsman också se bristande kunskaper om regeringssättet och därur emanerade missuppfattningar rörande de undersåtliga plikterna. Just därigenom demonstrerades »huru högst angelägit thetta studiumjuris Publici är, och huru theremot wådelig och riksfördärfwande okunnighet och irriga begrepp i thetta mål wara monde. Sakens natur, en sund politique och alla tiders historia lämna härå äfwen så bindande som öfwcrflödiga bewis.» Aven om vetenskaperna under de senaste åren vunnit fast fot i det svenska samhället, hade statsrätten fortfarande inte uppodlats i önskvärd omfattning. I en så upplyst tid kunde man således fortfarande höra hur kollegier och ämbetsmän ofta klagade över att sökande till offentliga tjänster var »idioter i wårt Jure Publico». Detta innebar att behovet av undervisning i ämnet var ställt utom allt tvivel —frågan omhur och var denna med största nytta skulle ges, krävde emelRA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. III. Inkomna handlingar. Consistorii academici brev 1758. Brev S. Cronander t. kansler 7/12 1758. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. III. Inkomna handlingar. Consistorii academici brev 1758.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=