262 till adjunkten i filosofiska fakulteten, Samuel Cronander,'228 »som enskilt sig hos mig anmält, at winna transport til dennaJuris Adjunctur». Då Colling stod på tur att bli akademins rektor brådskade saken med tanke på risken för att den juridiska undervisningen i annat fall helt skulle avstannad229 Att det då funnits något slags överenskommelse mellan Cronander och Palmstierna rörande tjänsten framgår antydningsvis av kanslerns registratur. I mars 1757 meddelade Palmstierna något kryptiskt att han mottagit Cronanders ansökning omtransport till den juridiska adjunkturen och att han läst igenomdet somCronander skrivit »rörande des berömwärda afsigt [...] och det tyst hos mig hållit». En motsvarande tystnad önskade nu även kansler från Cronanders sida. Av brevet framgår vidare att Cronanders avsikter innefattade förslag på nya föreläsningar, »nödiga och nyttiga» till karaktären.*^30 Av ett brev, ställt till Cronander från kanslerssekreteraren Kinborgpå Palmstiernas befallning under hösten samma år framgår också att dessa avsikter inte gick att sätta i verket förrän Cronander verkligen hade erhållit transport till den juridiska fakulteten. Med tanke på detta måste det ha varit glädjande för dem båda när planerna gick i lås och Cronander kunde utnämnas till juris adjunkt den 24 januari 1758.'-^- Vilka idéer som dolde sig bakom de »nödiga och nyttiga» föreläsningarna visade sig i december samma år när Cronander i två personliga skrivelser till kansler presenterade en plan för att befrämja statsrättsämnets ställning vid universitetet. Det ena utgör något somsnarast kan liknas vid en utredning av den konstitutionella rättens tidigare, nuvarande och framtida ställning vid universitetet under det att det andra närmast utgör ett följebrev. Båda är daterade den 7 december. Följebrevet uttrycker inledningsvis Cronanders stora tacksamhet för kanslerns tillmötesgående under den tid Cronander hade vistats i Stockholm- det är väl sannolikt att det var då han enskilt hade anmält sig hos Palmstierna - för att därefter fästa kanslers uppmärksamhet på »nyttan af mitt in1231 1228 F5d(J 1758. Studier i Lund 1742, disp. för Nehrman 1747 {Disscrtatio juris ecclesiastid de legitima ministrorum ecclesue vocatione) samt för Nelander 1748 (Dissertatio gradualis de jure nondumnatorum). Fil. adj. 1753, jur. adj. 24.1. 1758. Lektor i grekiska vid Växjö gymnasium 1770, prästexamen och prästvigd 1772, därefter kvrklig kärriär i Växjö stift. Jur. dr. vid jubelfesten i Lund 1768; teol. dr. vid jubelfesten i Uppsala 1793. Flilding Pleijel konstaterar att Cronander hade en sällsynt otur i befordringshänseende samt att den akademiska banan syntes vara stängd för honom, möjligtvis beroende på hans »rykteomsig att vara särdeles knepig och slug, vilket torde ha uppkommit därigenom, att han under lundatiden måste livnära sig genomadvokatverksamhet och i denna egenskap vann ett par mycket omtalade processer». Död 1801. Hilding Pleijel, Samuel Cronander, art. i: SBL 9, s. 144-148. LUA, Kansliet E III a: 9. Brev kansler t. ak. konsistoriet 25/1 1757. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. 1. Koncept och registratur. Registratur 1757-1762. Brev kansler t. S. Cronander 4/3 1757. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. 1. Koncept och registratur. Registratur 1757-1762. Brev kansler t. S. Cronander 7/10 1757. LUA, Kansliet E III a: 9. Brev kansler t. ak. konsistoriet 24/1 1758 resp. RA, Kanslersämbetets för Lunds universitet arkiv. 1. Koncept och registratur. Registratur 1757-1762. 1230
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=