10 Trots att diskussionen kring tryckfriheten under 1700- och 1800-talen är »ett tämligen väl genomtröskat område» tas ämnet upp också av MartinMelkerssons i hans studie av den styrande elitens syn på statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet. Med utgångspunkt i bl.a. takten och karaktären hos lagstiftningen under perioden 1600-1862 har Melkersson undersökt de styrandes uppfattning av statens roll och uppgifter i ett brett perspektiv och därmed belyst landets utveckling från feodalt präglat jordbrukssamhälle till kapitalistiskt industrisamhälle. För frihetstidens vidkommande konstateras en kombination av kontinuitet och förändring: sammansättningen av landets högsta elit och statens institutionella uppbyggnad var i mångt och mycket ett arv från föregående skede samtidigt somkorporationer växte fram utanför det traditionella ståndssamhällets ramar. Lagstiftningstakten ökade i jämförelse med förhållandena under stormaktstiden och tyngdpunkten i den statliga verksamheten försköts från militära angelägenheter till ekonomiska spörsmål, särskilt under århundradets andra hälft. Likheter fanns även i uppfattningen omnödvändigheten av en stark statsmakt, en inställning somunder enväldet och den tidigare frihetstiden tog sig uttryck i långtgående krav på politisk och religiös konformitet. Tryckfrihetsdebatten under 1750- och 60-talen undersöks utifrån uppfattningen att diskussionen i själva verket var en avspegling av elitens förändrade syn på statens roll och en nyorientering mot en mindre auktoritär uppfattning av förhållandet mellan överhet och undersåtar. Huvuddragen av de europeiska universitetens framväxt, deras organisation och ämnesutbud är väl undersökt, både ur ett mera generellt perspektivoch ur ett snävare rättshistoriskt vad beträffar de juridiska fakulteterna.^^ Såväl universal- sompartikularstatsrätten utgjorde, somnämnts, grenar av naturrätten där samhällsfördraget bildade den förmedlande länken.Naturrätten, dess bakgrund, utveckling och företrädare är väl undersökt i den rättshistoriska/ rättsfilosofiska litteraturen. Det somför svenskt vidkommande är av störst betydelse är ämnets utveckling i Tyskland. I den omfattande litteraturen på området kan - bortsett från en mängd specialstudier - de närmast klassiska biografierna av Erik Wolf avseende tyska rättsteoretiker nämnas.Vad beträffar de egentligt statsrättsliga tankegångarna inomdet tysk-romerska rikets gränser - ett område, vilket, sominledningsvis nämnts, länge låg i skuggan av den inom den tyska rättshistorien traditionellt förhärskande civilrättsliga forskningen - utgör den av Michael Stolleis för första gången i slutet av 1970-talet utgivna Cit. Melkersson, s. 112. T.ex. A History of the University in Europe l-ll med rikhaltiga litteraturhänvisningar. Koschaker, Going, Berman-, vad beträffar den nordiska rättsvetenskapen till 1815 av Björne, Patrioter och institutionalister. En specialstudie av samhällsfördraget och de bakomliggande tankegångarna - publicerad 1936 under intrv'ck av den hotfulla politiska utvecklingen i Europa - ges i Gough. 31 Wolf
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=