259 Francis Bacons'^'^ Essayes or Counsels, Civill or Morall - måste betecknas sommycket skadligt: »Ty när Förstens myndighet blifwer likasomet bihang wid något mål, och en starkare förpliktelse theraf upreses, än sjelfwa bandet, som bör fästa undersåtares lydno under Ofwerhets-wäldet; begynna Konungar at kastas ned från högsta wäldet, somde efter lag äga.»*-!"^ Utan underdrift kan man konstatera att den politiska tendensen i den av Palmstierna så gynnade boken är tämligen klar. Naturligtvis hade skriften välsignelse från högsta ort. Den 27 april 1757 — d.v.s. bara en dryg månad innan Palmstierna avlät sitt brev till Lundaakademin angående prenumerationerna — hade assessorn i antikvitetsarkivet, Jacob Richardson, inlämnat ett manuskript till kanslikollegiet av vad han påstod var en anonym författare, »bestående af ett sammandrag utur gamla Swenska Fiistorien, af åtskilligapassager, timande til bewis omSwea Rikes urgamla frihet.» Richardson sade sig vara hågad att på författarens vägnar låta trycka detsamma och anhöll om att denna föresats skulle kungöras så att han på så sätt kunde börja samla in prenumerationsmedel - dessutom utbad han sig om att kollegiet skulle ge en bedömning av arbetet samt att 1.500 dir. kmt. ur antikvitetsmedlen skulle anvisas honom för tryckningen. Kollegiet konstaterade att titeln verkade lovande men ville inte ta befattning med skriften förrän den undergått kontroll av censor. Då Richardson visat sig vara intresserad av att ikläda sig författarens rätt, borde vidare presidenten i antikvitetskollegiet riksrådet Gustaf Bonde få del av alstret och då i synnerhet de av Richardson utlovade anmärkningarna av historisk och politisk natur, »på hwilkas beskaffenhet altsammans hufwudsakeligen ankommer».'pyå dagar därefter återkom Richardson med en skriftlig plan för verkets utgivande. På handlingarna hade Bonde då antecknat sina synpunkter rörande finansieringen somgick ut på att han biföll det begärda beloppet i den mån arkivets medel var tillräckliga och inte redan ianspråktagna för andra ändamål. Detta tillfredsställde inte kanslikollegiet som snarare hade bespetsat sig på en bedömning av det faktiska inneFödd 1561. Studier vid Trinty College, Cambridge under åren 1573—1575; verksam vid Gray’s Inn därefter. Parlamentsledamot 1584, 1586, 1589, 1593. Publicerade 1597 första upplagan av Essays or Councils, Civill and Morall, samma år åter medlem av parlamentetet liksom 1601. Övertygad protestant och lojal mot drottning Elisabeth. Dubbad knight vid Jakobs trontillträde 1603, aktiv vid parlamentssammanträdena 1604 och ledamot av kommissionen för unionen mellan England och Skottland. Publicerade 1605 sitt första vetenskapsteoretiska verk. Advancement of Learning. Solicitor-general 1607, politiskt aktiv vid parlamentet 1610. Attorney-general 1613 samt ledamot av parlamentet 1614. Skrev under perioden 1614—1617 The NewAtlantis med tankegångar syftande till en vetenskap grundad på experiment och understödd av en central organisation. Utnämnd till lord keeper 1617 samt lordkansler 1618. Samma år upphöjd till pär såsom baron Verulam. Utgav 1620 Novum Organumsomfortsättning på The NewAtlantis. Utnämnd 1621 till viscount St. Albans. Anklagad för tagande av mutor samt dömd för detta samma år. Död 1626. S. R. Gardiner & Fowler, Francis Bacon, art. i: Dictionary of National Biography 2, s. 328-360. 1214 1215 [Richardson], s. 157-161. RA, Kanslikollegiums arkiv A II a: 84. Prot. 27/4 1757. 18
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=