255 vis frågan om, lika lite somatt regeringsformen vore ett kontrakt mellan monark och folk »ty Konungen har ingen del uti grundlagarnas stiftande, uttydning eller förbättring». Med en illa dold suck frågar sig Palmstierna »hwarföre får icke Regeringsformheta Regeringsform och grundlag kallas Grundlag? De äro tydeliga och mycket begripeliga ord äfwen så bör försäkran heta försäkran, ty tydeligare kan ei sägas, hwad förbinder os at kitsligt antaga twetydiga ordformer eller termer, sominnehålla så mycket gräl, så framt man icke därunder will skyla hemliga och skadeliga tankesätt eller åtminstonedymedelst gifwa anledning dertill?» På samma sätt somdetta var en upprepning av de åsikter kansler tidigare givit prov på i samband med kritiken av Deformulis regiminis Sviogothici, återkom han till vad han tidigare sagt angående De licentia libertati adversa när det gällde författarens bristande hänsyn till sin egen nationalitet och läsekrets: en svensk författare borde rätta sig efter det egna landets lagar och vad man kunde föreställa sig skulle kunna gynna den inhemska läsekretsen; i detta fall vad som lände landets ungdom till tjänst och nytta. Som avslutning på anmärkningarna levererade Palmstierna ett generalangrepp emot det utländska inflytandet inom statsrättsämnet somär väl värt att citeras i sin helhet: [IJngen Nation har lättare wid at skrifwajus Publicumtamuniversale, quamparticulare, än den Swänska alla publicister böra följajus nature applicatum adjus publicum, och när en Swänsk stricte detta följer, så beskrifwer han med det samma och på en gångjus PublicumSvecanum, ty än har aldrig något Regeringssätt nogare fölgt naturens lag och rättigheter, än det Swänska. På detta sättet har Auctom till wecko skriften en ärlig Swensk kallad beskrifwit det Swänska jus publicum. Utländska Auctorer biuda wäl till i början at följa jus naturae, men sedan wrida och wränga de med distinctioner och limitationer til des de änteligen komma så godt de kunna til deras enskilta stat. Huru swinga icke de Tyska Politici sig först att de icke må synas stöta emot jus naturae och sedan at ei må skrifwas något emot Keisarens rättigheter och förmåner ei eller emot Tyska Rikets i allmänhet rättigheter, och omsider aldra minst emot emot [!] deras enskilta Herrskaps egna rättigheter fördelar och pretentioner. Hela denna möda undgår en Swänsk scrihent somhar allenast ett enda Principiumsomär jus Naturae at följa. Palmstiernas resoluta ingripande gentemot de felaktiga uppfattningarna verkar ha uppmärksammats även utanför Lundauniversitetet. På titelbladet till ett i Uppsala universitetsbiblioteks ägo befintligt exemplar av Codings De formulis regiminis Sviogothici, har den tidigare ägaren -Johan Henrik Lidén - bl.a. noterat kanslersbrevet av den 8 augusti 1758. UUB, B 381. Lars Johan Colling, Dissertatio juridica de formulis regiminis Svio-Gothici. Palmstierna var f.ö. i gott sällskap när det gällde aversionen mot utländska termer. Jfr. Nehrman, Inledning Til Then Swenska lurisprudentiam Civilem, s. 66: Wåra stadgar (till skillnad mot den romerska rättens, min anm.) äga ock then förmåhn, at så wäl the äldre ännu brukeliga, som the nvare, grunda sig förnämligast på naturens Lag, så at emellan thessa är et ogement öfwensstämmande: Altförthenskull bör man granneliga taga sig til wahra, at man ey, med främmande och annorstädes låhntagne begrep, förwillar wåra Lag-Stiftares rätta mening, eller med några updichtade satzer förstörer then åfwannämnda likheten, emillan then naturliga och Sweriges Lag. 1198 1198
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=