9 made en naturrättslig påverkan men bara för att därefter frånkänna den allt egentligt inflytande på slutresultatet under det att Ludvig Stavenow kategoriskt hävdade att författningsarbetet vilade på en »alltigenom nationell svensk erfarenhet» och därför var en »produkt av vår föregående historia och de tidsomständigheter under vilka författningsarbetet ägde rum»d^ Malmströmförbigick ämnet med tystnad under det att Lagerroth anslöt sig till den nationella teorin — något som f.ö. renderade honom sympatiyttringar från Stavenow*^ - även omdenna uppfattning åtminstone delvis nyanserades i hans senare produktion.Det naturrättsligt teoretiska perspektivet betonades i undersökningar av Erland Hjärne^' och Lennart Thanner.22 Dagens uppfattning av de influenser sompåverkat författningens tillkomst domineras snarast av en syn, präglad av att hänsyn tagits både till naturrättsliga tankegångar och nationella traditioner.’^ De politiska partiernas framväxt och deras karaktär är undersökta i en rad arbetenj^** liksomhuvuddragen i centralförvaltningens utveckling, organisation och roll.25 Censuren är, somnämnts, av särskilt intresse för arbetet. Kontrollen av det tryckta ordet under perioden har studerats av Anders Burius,^^ närmast med målsättningen att fastställa huruvida censorsämbetets avskaffande genom 1766 års tryckfrihetsförordnings ikraftträdande hade sin grund i ett förändrat idéklimat eller var konsekvenser av ändrade partipolitiska förhållanden. Efter att ha uppmärksammat tidiga uttalanden till fördel för en ökad frihet och konstaterat en ökad ovilja hos statsmakten att använda censurinstrumentet, stannar Burius för uppfattningen att antagandet av tryckfrihetsförordningen till övervägande delen var resultatet av en ändring i idéklimatet mot större öppenhet. Stavcnoiv i: Historiska studier. Festskrift tillägnad Carl Gustaf Malmströmden 2 november 1897, dens., Frihetstiden. Dess epoker och kulturliv samt Det adertonde århundradets parlamentarism i Sverige. Cit. Stavenoue, Det adertonde århundradets parlamentarismi Sverige, s. 8. Se Stavenows recension av Lagerroths arbete i HT 1916. Enligt recensenten låg det nära till hands att överskatta det utländska inflytandet både avseende det karolinska enväldet och frihctstiden: »Författaren har säkerligen rätt i häfdandet af att detsamma beträffande 1719 års författning varit mycket begränsadt och att denna författning i allt väsentligt har nationell grund. Detsamma torde nog gälla enväldet. Afven den siste envåldskonungen har säkerligen trots alla främmande teorier och fraser, hvarmed hans maktutöfning omgafs, mer i sig af germansk folkkonung under sin storartade kamp mot den slaviske fienden i öster än hvad som synes på ytan.» Sltavenoiv] i: HT 1916. Cit. s. 77. Lagerroth i: Scandia 1967. Hjärne. Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död. Så i Carlsson & Rosen, Svensk historia 2. resp. den under desammas huvudförfattarskap utgivna Den svenska historien 6. samt i Roberts. T.ex. Olsson, Nilzcn och Carlsson. A.B. Carlsson; Oscar Wieselgren rn.fl., Kungl. Maj:ts kanslis historia I. Kansliets uppkomst, organisation och utveckling intill 1840 (1935). Burius. 17 A an mera
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=