250 »skarpsinniga lilla boken» Swea Rikes Styrelse Efter Grund-Lagarne. Sannolikt tangerades den tysk-romerska statsrätten också i den undervisning som professorn i philosophia civilis bedrev, åtminstone berörde Scarin westfaliska freden i sin privata undervisning 1757 och möjligen också Bilmark i hans föreläsningar omuniversalhistorien resp. de europeiska staternas historia; 1767 gav den sistnämnde också offentliga förläsningar om det tyska rikets historia.*'^! 1190 3.4.3. Lund 3.4.3.1. Palmstiernas nit Inte heller hos Lundauniversitetets kansler hade 1757 års brev om under\hsning i grundlagarna framkallat några starkare reaktioner utan han nöjde sig med att i brev till konsistoriet hänvisa till skrivelsen från 1755 och sade sig därvidlag tills vidare låta det hela bero och förbli.'Förhållandet mellan Palmstierna och universitetet kom emellertid att försämras då kansler året därpå granskade tre avhandlingar författade i Lund, varav en — De formuli regiminis Sviogothici — skulle framläggas under Codings presidium, en — De licentia libertati adversa - under professorns i philosophia Johan Nelander, presidium och den tredje - De distinctione majestatis in absolutamet limitatam - under författarens, filosofie magister Samuel Lemchen, eget presidium."^^ I överensstämmelse med tidigare praxis hade dissertationstexterna skickats upp till Palmstierna i utdrag, ett förfarande somkansler i brev av den 31 mars 1758 emellertid ansåg vara otillräckligt. Hädanefter skulle därför samtliga disputationer rörande landets grundlagar skickas till Stockholmin extenso för godkännande, »hwarigenom och på möyeligaste sätt alla Critiquer förekommas»."^"' I augusti återkomPalmstierna i ett kanslersbrev till de omdiskuterade disputationerna. Under mellantiden hade inte bara han själv läst igenom dem noga utan också låtit utomstående bedöma innehållet. Granskningen redovisades i en lista med anmärkningar, bifogade kanslersbrevet, som enligt Föreläsningskataloger för 1768-1769 som mikrofiche i HUB under titeln Indexprxlectionum. [2], 1768-1807. 1/-. Rv. 6219. Föreläsningskataloger för 1757, 1763, 1765—1768 sommikrofiche i HUBunder titeln Index prxlectionum. [1]. 1659-1768. 2/2. Rv. 6218. Under 1770-talets första år visade docenten i politik, Arelin, ett livaktigt intresse för frågor hänförliga till jus publicum universale, såväl vad gällde det romerska riket somhos judarna. LUA, Kansliet E III a: 9. Brev kansler t. ak. konsistoriet 29/3 1757; Kansliet A II a: 20. Prot. 1190 1191 1192 16/4 1757. Händelseutveckling och bakgrund är utförligt beskrivna av Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén, s. 106-108. Saken nämns även i Brohed, s. 16 liksom- på grundval av denna redogörelse — också i helt kort i Johannesson, s. 226. Se även Burius, s. 192. LUA, Kansliet E III a: 9. Brev kansler t. ak. konsistoriet 31/3 1758. 1193
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=