8 4. Forskningsläge Arbetets tematiska spännvidd medför att sins emellan något olika historiska deldiscipliner har utnyttjats. Vad gäller den dagspolitiska besluts- och kontrollaspekten finns bearbetningarna till övervägande delen att återfinna i den nationella, politiskt inriktade historieskrivningen men även i historiska studier rörande de olika universitetens utveckling. Allmän information omaktörernas bakgrund har inhämtas i personhistorisk/biografisk litteratur; några djupare personhistoriska forskningar i arkivmaterial har inte genomförts. Rörande funktions- och den inomdisciplinära aspekten - perspektiv som i sig ligger i gränslandet mellan politisk historia, idéhistoria och, somvi sett av den inledningsvis givna definitionen, egentlig rättshistoria- har även utländsk och då till övervägande delen tysk litteratur kommit till användning. Framväxten av en stark centralmakt medförde att den nationella historieskrivningen underkastades politiska nyttohänsyn. Händelseutvecklingen i de riksvårdande organen blev föremål för grundligare undersökningar på ett tämligen tidigt stadium, undersökningar som i sig präglades av periodens ideologiska självsyn och värderingar. Uppfattningen av frihetstiden präglades länge av Gustav III:s strafftal på rikssalen i samband med statsvälvningen 1772.'^ Även Carl Gustaf Malmströms klassiska och fortfarande grundläggande verk rörande tidens politiska historia'^ har en försiktigt konserverande-monarkistisk tendens - till skillnad från Fredrik Lagerroths 1915 utkomna avhandling rörande frihetstidens författning.*"^ Arbetet tillkom under intryck av dåtidens inflammerade debatt rörande parlamentarismen och hade en mycket tydligpolitisk underton. I motsats till tidigare framställningar tjänade nu frihetstiden inte som ett avskräckande exempel på splittrande och egennyttiga fraktioners misskötsel av landet utan som ett vittnesbörd om en frihetlig evolution med djupa rötter i nationens förflutna; det historiska argumentet i framåtskridandets tjänst.*5 Frågan omi vilken mån den frihetstida författningen hade rönt påverkan av naturrättsligt tankegods eller omden i sin helhet baserades på svensk konstitutionell tradition har diskuterats - en diskussion som företer klara paralleller med det förändrade synsättet på landets rättstraditioni stort. Somförespråkare för den nationella utvecklingslinjen märks S.J. Boethius*^ som uppmärksamFör en historiografisk översikt av inställningen till frihetstiden, se Vallentin. Carl Gustaf Malmström, Sveriges politiska historia. Lagerroth, Frihetstidens författning. I en utförlig recension av avhandlingen i FIT 1916, signerad L.S. - Ludvig Stavenow- påpekades hur Lagerroth enligt anmälarens uppfattning hade hemfallit åt en »okritisk värdesättning af frihetstidens arbete på det politiska lifvets skilda områden» och att författaren hade låtit »nuvarande politiska motsatser mer eller mindre direkt få påverka bedömandet af det förflutnas händelser och personligheter». Sltavenou'] i: HT 1916, s. 71-8C; cit. s. 79-80. Boethius.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=