7 3. Avgränsning och periodisering Undersökningen uppmärksammar primärt den svenska partikularstatsrätten men tangerar även utvecklingen av naturrätten och dess systerdiscipliner, särskilt då gränsdragningen dememellan ofta inte är helt klar. Eftersomarbetets målsättning är att klargöra framväxten av ett explicit svenskt statsrättsämne och samtidigt belysa ett avsnitt av juristutbildningens historia intar utvecklingen vid landets juridiska fakulteter en central roll. De universitet som i det följande betecknas somsvenska och därmed beaktas i arbetet hör, förutomde i Uppsala, Åbo och Lund, även det i Greifswald. Det vore intressant att också mera grundligt undersöka i vilken mån lokala myndigheter efterkom direktiv rörande grundlagarnas offentliga uppläsande, om det förekom undervisning i ämnet vid gymnasier och övriga skolor o.s.v. - kort sagt, hur lokalsamhället utanför universiteten påverkades. Detta har emellertid bedömts ligga utanför undersökningens ramar. Däremot har hänsyn tagits till den generella samhällsutvecklingen och framförallt då den i sammanhanget relevanta politisk-ideologiska debatten rörande landets statsskick och synen på undersåtarnas informationsfrihet. Som nämnts, var frihetstidens administrativa system ett arv från föregående perioder, något sominte minst påverkade den politiska styrningen av universiteten. De traditionellt starka bindningarna mellan centralmakt och akademier befrämjade juridikstudiets allt mer nationella karaktär. För att ge perspektiv på universitetens roll och organisation såväl i Sverige som i övriga Europa har en utförligare historisk bakgrund ansetts nödvändig. Inomdenna rambeaktas också - för fullständighetens skull - utvecklingen vid universitetet i Dorpat/Pernau. En liknande bakgrund ges även avseende de naturrättliga tankegångarna och den för den svenska utvecklingen viktiga tysk-romerska statsrättsdoktrinen. I det tysk-romerska riket hade det, mycket som en konsekvens av de komplicerade statsrättsliga förhållandena efter westfaliska freden, utvecklats en rik statsrättslig litteratur. När centralmakten genom undervisning i landets grundlagar ville åstadkomma större uppslutning runt författningen, var det naturligt att tematiken hämtades ifrån den statsbildning där Sverige inte bara av tradition låtit sig inspireras utan fortfarande hade reella - om än något slumrande - politiska intressen. Om tidsavgränsningen bakåt sålunda är något obestämd, är det motsatta fallet med avgränsningen framåt i tiden. Gustav III:s statsvälvning 1772 innebar slutet på den av centralmakten dikterade partikularstatsrättsliga undervisningen och bildar därigenom också en naturligt slutpunkt för arbetet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=