228 helgdagarna mellan påsk och pingst var de mest lämpade: dels var dagarna varmare och längre, dels sammanföll tiden inte med det mest brådskande (jordbruks-)arbetet. Söndagen före uppläsningens början skulle allmän lysning ges angående det förestående evenemanget. 2. Vidare borde exemplar av samma grundlagar finnas vid alla högre och lägre domstolar, såväl på landet som i städerna, och där föredras offentligt en gång omåret i närvaro av ämbetsmän och betjäning. 3. I framtiden skulle ungdomen såväl vid de högre somlägre lärosätena i riket komma i åtnjutande av undervisning i ämnet. För att undvika nya utgifter kunde denna lämpligtvis åstadkommas genom att universitetskanslererna respektive de andliga konsistorierna utsåg en särskild lärare vid deras underordnade utbildningsanstalter. Dessa lärare hade att ge undervisning både i rikets gällande statsskick och i de öden somriket undergått »wid the therutinnan timade förändringar». Samma undervisning skulle också meddelas vid de »smärre» skolorna och där på ett sätt som särskilt avpassats efter elevernas mognad. Allt detta kunde lättast genomföras genom att K.M:t utfärdade ett cirkulärbrev till kanslererna och skolornas eforer resp. föreståndare och hos dem anbefalla en skyndsamverkställighet. 4. Slutligen redovisade deputationen hur den uppmärksammat avsaknaden av en »systematisk afhandling i thetta angelägna ämne om Rikets Allmänna Rätt» somvar lämpad att ligga till grund för den planerade akademiska och gymnasiala undervisningen. Därför kunde K.M:t vid samma tillfälle tillstyrkas att med råds råde och under kanslikollegiets inseende låta utarbeta ett sådant verk.’**^ Jakob Larssons försök att bordlägga utarbetandet av deputationsbetänkandet var, somvi sett, resultatlöst. Motgången avhöll honom emellertid inte från att den 22 mars inkomma med det egna memorialet, egendomligt nog daterat till den tolfte i samma månad, d.v.s. sju dagar innan han i deputationen förklarade att han hade ett betänkande under utarbetande. I detta gav Larsson uttryck för sin oro över allmogens bristande kunskaper i statsskicket och de faror som detta beklagansvärda tillstånd kunde medföra om illasinnade försökte att »themenfaldige oriktige tänkesätt omgrundlagarnes rätta innehåll inplanta». Botemedlet vore att man lät trycka en edition av regeringsformen, riksdagsordningen, konungaförsäkran och, vilket av allt att döma var Larssons egen idé, undersåtarnas trohetsed och till detta material fogade ett »tienligit företal, som innefattar Sweriges Rikes för alla tider faststälte fria Regerings sanskyldiga förmon [...]». På det allmännas bekostad skulle exemplar av boken tillställas varje kyrka, kapell och domstol i riket och där föredragas. För att undvika eventuella longörer vid uppläsandet i predikstolarna — det är inte utan RA, R 1330. Kammar-, ekonomi- och kommersedeputationens expeditioner. Deputationens betänkande av den 19/3 1756. 1118
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=