225 lands styrsel, lagar och historia, i hwilket hon upfödes til medborgare Inte heller lärde sig gymnasisterna att använda sitt modersmål på rätt sätt eller något om »de wilkor samt den rätt til hwilka hwar och en undersåte är född, eller genomsitt näringssätt blir försatt». Detta upprörande faktumföranledde ledamöterna att - möjligen under anslutning till vad somvarit praxis före 1693 - enhälligt besluta att gymnasielektorerna i historia borde tillhållas att fortsättningsvis »grundligen» ge undervisning i denna angelägna sak.*'°^ Eftersomdet ännu inte fanns någon lämplig lärobok i ämnet borde utarbetandet av en sådan nu uppdragas åt kanslikollegiet. En särskild skrivelse med detta innehåll beslöts avgå till den utskottet överordnade kammar-, ekonomi- och kommersedeputationen. Några dagar senare, den 12 januari, återkomutskottet till ärendet. Ledamöterna visade då särskilt intresse för läroboken somskulle vara så beskaffad att den var »tienlig at läsa öwer wid Academier och Gymnasier». Enligt utskottets uppfattning kunde författandet uppdras åt några av K.M:t utsedda deputerade, förslagsvis professorer och ledamöter av kanslikollegiet. Denna precisering skulle medtagas i den beslutade skrivelsen till deputationen jämte ett nytt önskemål omatt undervisning i ämnet också borde ges de studerande vid de »nedrigare» skolorna och då på ett sätt somvar pen.>108 Pörst den 10 utfärda skrivelsen. Vid det laget hade också önskemål yppats omatt regeringsformens, konungaförsäkrans och riksdagsordningens text skulle tilldelas alla landets kyrkor och uppläsas i dessa vid de sön- och helgdagar sominföll mellan påsk och pingst. Sådana uppläsningar skulle även äga rumvid både högre och läge domstolar.! 1°*^ Den 16 mars föredrogs och justerades betänkandet i utskottet. Under mellantiden hade önskemålet om undervisning i statsrätt, »thenna angelägne wettenskapen», utsträckts till att omfatta inte bara de lektorer som gav undervisning i historia vid gymnasierna utan också universitetens professorer i ämnet. Betänkandet blev föremål för en ingående diskussion i kammar-, ekonomioch kommersedeputationen den 19 mars. Ledamöternavar i huvudsak positiva 1107 särskilt avpassat för målgrupmars hade saken mognat så långt att man var beredd att 1110 Enligt 1724 års gymnasie- och skolordning kap. VII § 5, ålåg det lektorn i historia och praktisk filosofi att vad avsåg historien »l:o Illustrera Hybners historiam universalemoch föröka then med parallclismo historia Patria; Efter handen läsa 2:o Florum ochJustinum. » I moralämnet skulle han »3:o Föreställa aningen Rechcnbergii Linamcnta philosophia moralis eller Omeisii Ethicam med Epitome juris prudcntix naturalis; läggande sig på thet högsta therom winning, at hug och kärlek för dygd och ärbar wandel intryckt warder i ungdomens hjertan, men twärt om, sky och styggelse för allt hwad ont är, förstörer frid och samhällelighet i det allmänna lefwernet.» Cit. Korigl. Gymnasii och Scholae Ordningafd. 4 Eehr. 1724, s. 21. '>°7 RA, R 3099. Prot. 9/1 1756. RA, R 3099. Prot. 12/1 1756. Den egenvilliga stavningen av v-ljudet är originalets. 1'°'^ RA, R 3099. Prot. 10/3 1756. RA, R 3099. Prot. 16/3 1756. Skrivelsen är refererad i R 3088, s. 423-424. Cit. s. 424. 1 106 1108 1110
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=