6 likaberättigade stånd, d.v.s. ett undersåtarnas faktiska deltagande i rikets styrelse, något som i sig förutsatte inte bara ett meningsutbyte i politiska frågor utan också vissa grundkunskaper i landets regeringssätt. Samtidigt pågick en diskussion i den politiska och akademiska eliten angående statsmaktens ursprung, olika statsskicks företräden framför andra etc. Finns det orsaker att anta att disciplinen tillhörde de ämnen som man med hänvisning till ett upplysningsparadigm kunde anse vara nyttiga och moderna?, en frågeställning som alltså närmast hör samman med en reception av kontinentaleuropeiskt tankegods och framväxten av en borgerlig offentlighet. Kan man i så fall påvisa tendenser riktade mot ett mera informativt förhållningssätt i överensstämmelse med de uppfattningar man traditionellt brukar tillskrivaupplysningsfilosofin? Vilka roller tillmättes överheten och undersåtarna och i vilken mån förändrades dessa över tiden? Därmed är vi inne på det sista området: 3. Den inomdisciplinära aspekten. Med utgångspunkt i uppfattningen om det frihetstida statsrättsämnets primära roll som förmedlare av legitimationsgrund(er) för den bestående politiska ordningen- antingen utifrån ett disciplinerings- eller informationsperspektiv - är det av intresse att undersöka med vilka argument det bestående regeringssättet rättfärdigades och varifrån de hämtades. Till vilka auktoriteter och till vilken litteratur hänvisades i undervisningen? Flur definierades det svenska statsskicket överhuvudtaget? Av arbetet kommer att framgå hur disciplinen utvecklades steg för steg i överensstämmelse (omän inte alltid i harmonisk samklang) med det politiska skeendet och hur svårigheter uppstod när den recipierade doktrinen konfronterades med den nationella verkligheten. Då ämnesföreträdares egen syn på disciplinen och dess roll finns bevarade, refereras de utförligt liksomexempel på bevarade föreläsningsunderlag, studentanteckningar och dissertationer. Skälen för statsrättsämnets förrättsligande - undervisningsansvarets definitiva överflyttande från filosofisk fakultet till juridisk - identifieras och redovisas. Under det att den statsrättsliga utvecklingen i Sverige var underkastad stora förändringar under tiden från mitten av 1600-talet till den i arbetet undersökta perioden, karakteriserades situationen i det enväldigt regerade Danmark av stabilitet. Den kulturella samhörigheten de båda skandinaviska rikena emellan väcker frågor omrättslig och politisk identitet: i vilken mån förekompartikularstatsrättslig undervisning i Danmark under den undersökta perioden? Hur legitimerades för danskt vidkommande det kungliga enväldet och med vilka auktoriteter? Vilka skillnader - eller likheter - kan konstateras?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=