220 det allra minsta i arbetet som inte förtjänade både heder, tack och belöning. Tvärt om— var det någon somskulle straffas var det de personer somgjorde intrång i friheten, vanvördade ständerna och utan grund tadlade rikets ämbetsmän! Den egentligen bara påbörjade riddarhusdebatten om En Ärlig Swensk avbröts den 8 november genomatt ett protokollsutdrag från sekreta utskottet föredrogs, i vilket utskottet hemställde hos ständerna att en stor sekret deputation måtte tillsättas för att slita den accelererande tvisten mellan råd och monark. Rådet hade i ett memorial av den 3 november besvärat sig över Adolf Fredriks vägran att följa dess med majoritet fattade beslut,'®^'^ memorialet hade delgivits monarken och därefter överlämnats av kanslipresident von Höpken till lantmarskalk von Fersen för föredragande i sekreta utskottet. Adolf Fredrik sammanfattade sina åsikter i en skrift riktad till ständerna*®^^ somden 6 november kommunicerades med hans bångstyriga rådgivare. Rådet å sin sida insisterade på att lämna ett yttrande till monarkens skrivelse innan denna kunde vidarebefordras till de egentliga adressaterna. I detta yttrande ställde sig rådet helt bakom den statslära som kommit till uttryck i Browallius’ skrifter och nu senast i En Årlig Swensk: rådet fullgjorde sina uppgifter i egenskap av ständernas fullmäktige och monarkens funktion hade i praktiken inskränkts till en dekoration, avsedd att ge tyngd åt beslut somfattats i enlighet med den härskande riksdagsmajoritetens vilja. I överensstämmelse med sekreta utskottets önskan tillsattes en stor sekret deputation för att närmare granska det ömtåliga ärendet - ett försök på riddarhuset att dra in En Årlig Swensk i sammanhanget såsom oenighetens upphov avvärjdes framgångsrikt av lantmarskalken.Inte helt överraskande fann deputationen att rådets uppfattning var den som hade stöd i författningen. Monarken frånkändes varje rätt att motsätta sig rådsmajoritetens förslag och var därför tvungen att låta rådets beslut gälla somsitt eget och snarast möjligt 1086 Boijes memorial är tryckt som bilaga i Sveriges Ridderskap och Adels Riksdags-protokoll från och meddr 1719. XIX. 1755-1756, s. 89-94. Rådets memorial av den 3/11 1755 finns tryckt under rubriken Handlingar om Grundlagarnes wärkställighet, nemligen Hans Kongl. Majrts nådiga Föreställning, herrar Riksens Råds Memorialer, och Riksens Ständers underdåniga skrifwelse til Hans Kongl. Maja. Dat. den 28 Novembr. 1755 i Modée VI, s. 4435—4438. Även detta trv'ckt under rubriken Handlingar omGrundlagarnes wärkställighet, nemligen Hans Kongl. Majas nådiga Föreställning, herrar Riksens Råds Memorialer, och Riksens Ständers underdåniga skrifwelse til Hans Kongl. Maja. Dat. den 28 Novembr. 1755 i Modée VI, s. 4438— 4442. 1086 1083 1085 Liksom föregående tryckt under rubriken Handlingar om Grundlagarnes wärkställighet, nemligen Hans Kongl. Majas nådiga Föreställning, herrar Riksens Råds Memorialer, och Riksens Ständers underdåniga skrifwelse til Hans Kongl. Maj.a. Dat. den 28 Novembr. 1755 i Modée VI, s. 4442-1445. Sveriges Ridderskap och Adels Riksdags-protokoll från och med dr 1719. XIX. 1755-1756, 1087 s. 115.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=