217 befalldes för vidare studier liksom (1756) Nehrmans manuskript - som han f.ö. hade i egen ägo —, Riksdagstidningarna och En Årlig Swensk; Wexionius Gyldenstolpe betecknades nu som otillförlitlig. Direkt farlig var all utländsk litteratur i ämnet. 3.3. Riksdagen 1755—56. Indoktrineringen av landets befolkning förbereds 3.3,1. Debatten omEn Ärlig Swensk En Ärlig Swensk hade förberett opinionen inför den stundande riksdagen och med den rykande färska grundlagseditionen från Mommas officin kunde varje riksdagsman förbereda sig inför sitt värv i huvudstaden. Ständermötet tog sin början i oktober 1755. Valen till lantmarskalks- och talmansposterna föll väl ut för hattarna. På riddarhuset utsågs Axel von Fersen till att leda ståndets förhandlingar, i borgarståndet Gustaf Kierman och hos bönderna Olof Håkansson. Ärkebiskopen, Henrik Benzelius, var självskriven som talman i prästeståndet.'072 Somförsta ärende behandlades valen till fyra vakanta poster inom rådet, varav en tillföll den i ärendet rörande En Ärlig Swensk involverade justitiekanslern, Carl Lagerberg.'°73 riddarhuset komEn Ärlig Swensk att uppmärksammas med ett flertal betänkanden, beroende på upphovsmännens politiska inställning antingen lovordande eller starkt avståndstagande. Bland de positivt inställda och för undersökningen särskilt intressanta märks landshövding Wilhelm Lindenstedts memorial, daterat den 25 oktober och uppläst i ståndet den 29:e under det att helt andra riksdagsinterna ämnen behandlades av ledamöterna. Lindenstedt, själv med akademisk bakgrund - filosofie magister i Uppsala 1707, varefter han slog in på ämbetsmannabanan'°74 sade sig ha noterat det stora intresse som En Ärlig Swensk väckt i landsorten och såg sig därför föranledd att aktualisera frågan omstatsrättsundervisning vid universitet och gymnasier. Av alla ämnen som undervisades vid högskolorna var det svenska jus publicum det studium som mest vanskötts, trots att det i en fri nation borde vara det som näst teologin skulle tillmätas störst vikt. Med hänsyn till detta hemställde memorialets författare till riddarhusets prövande, om Om personerna, se vidare OlofJagerskiöld, Axel [von] Fersen, art. i; SBL 15, s. 686—708, dens., Gustaf Kierman, art. i: SBL 21, s. 120-124, Arne Ström, Olof Håkansson, art. i: SBL 19, s. 573-577. 1073 Malmströjn IV, s. 140—143. 1074 pödJ 1681, auskultant i Svea hovrätt 1709, adlad 1717, amiralitetskammarråd 1747, avsked med landshövdings titel 1751, RNO samma år. Död 1770. Elgenstiema 5, s. 25-26. Lindenstedt ingick vid riksdagen i en deputation av sekreta utskottet för att utreda frågan omdockor och skjul för förvaring av örlogsfartygen i Karlskrona. MalmströmIV, s. 276.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=