214 som konsistoriet i Åbo gjorde vad gällde den eviga biblioteksförvaringen av tidskriften. Brevet föredrogs i konsistoriet den 14 juni varvid den dåvarande rektorn, Sven Bring — somju vid besättandet av Nehrmans lärostol hade sett sig förbigången av Colling och som tidigare gjort sig känd för mindre renläriga politiska åsikter - deklarerade att han såg det som en plikt i anseende till sin ställning somprofessor i historia att också undervisa ungdomen i historiapragmatica.^^^^ Vad gällde de övriga frågor som brevet aktualiserade, reagerade konsistoriet med viss irritation. Universitetet ville således veta vilka disputationer som kansler hade i åtanke vad gällde beskyllningarna för avvikelser från den fastlagda politiska kursen och vidare betonades att statsrättsundervisningen varken åsidosatts eller försummats samt att Colling åtog sig detsamma för framtiden med särdeles nöje,^°^^ ett intresse som man kanske kan se återspeglas i det faktumatt den sistnämnde redan följande termin påbörjade en serie privata föreläsningar över den svenska författningen. Från denna privata undervdsning under vårterminen 1756 finns föreläsningsanteckningar bevarade.Dessa skiljer sig inte i någon avsevärd mån från de tidigare refererade, tre år äldre. Struktureringen av materialet är identisk, liksom det rent faktiska innehållet. Dock kan man finna skiljaktigheter avseende språkbruk och omfånget av den teoretiskt resonerande inledningen, vilken nu har förminskats under det att den positivrättsliga delen i huvudsak fredats från ingrepp. Läsanvisningarna har jämfört med 1753 förändrats till att visserligen fortfarande omfatta Wildes Historia Pragmatica, men »därnäst» även Nehrmans manuskript, Riksdagstidningarna,'®^^ och En Ärlig Swensk.^^^^ Vad som däremot med allra största bestämdhet avråddes ifrån såsom farliga var alla utländska författares skrifter, såsom Bilfingers'°^^ och andras, liksom det inSkillnaden mellan ämnena kommenterades av Colling 1766 med orden att publicum förklarar Regeringssättet och Historia pragmatica wisar med hwad förmon eller skada ett wist Regeringssätt blifwit utöfwadt [...] och somHistorien i almänhet förklaraFacta så tillkommer det Historia Pragmatica att wisa grunden till de ändringar somwid en eller annan Regering förelupit». LUA, Jur. förel. Colling, Jus PublicumSvecanumoch Swenska Processessen (sic!). Utgifne [...] År 1766, I; 12. •363 LUA, Kansliet. A II a; 19. I konceptprotokollet förekommer en stor mängd styrkningar somdärefter ändrats till mer hovsamma formuleringar. Konsistoriesammanträdet hölls som ovan nämnts den 14/6 men en sammanfattning av händelserna vid det samma återfinns redan under den 4/6 i jur. fak.rs protokoll, vilket styrker hypotesen om dessa sistnämndas mindre tillförlitlighet i kronologiskt hänseende. LUA, Jur. fak.:s i Lund arkiv A 1:1. Prot. feb. 1756. ]{r. Johannesson, s. 257. UUB, Nordinska samlingen 1414. Herr professor Lars J. Codings föreläsningar öfwer jus publicum particulare hållit wårterminen i Lund år 1756. Anteckningarna omfattar runt hundra ganska stort och tydligt skrivna ark. Av dessa är hälften reserverade för löpande text, hälften för anmärkningar till denna. UUB, Nordin 1414, anmärkningarna till Caput Proemiale. UUB, Nordin 1414, anmärkning till 11:6, § 11 Sannolikt George Bernhard Bilfinger (1693-1750). Wiirttembergskt geheimeråd och wolffian. Adelung I, sp. 1862-1863. 1064 1C64 1065 1066 1067 1068
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=