213 kurs i statsrätt, där texten skulle uppläsas ordagrant för åhörarna, utan också att publikationen skulle lämnas ut till alla i akademistaten som visade sig ha tycke för goda och sunda tankar.Att Colling verkligen tog ordern ad notam, visas av diarierna.*®^^ Inte desto mindre kan man i den juridiska fakultetens protokoll utläsa att Colling hade vissa tvivel omEn ÄrligSwensks status, i all synnerhet som innehållet vid det laget sades ha rönt olika uppskattning i olika lager av befolkningen. För att utreda huruvida tidskriften verkligen vore att anse såsomen av ständerna godkänd grundlag och behandlas därefter - det är inte osannolikt att det är det ordagranna reciterandet i undervisningen som åsyftas - eller omColling kunde föreläsa över innehållet med den större frihet som vanligtvis tillhörde hans ämbete, undandrog han sig den av kanslern yrkade behandlingen av stoffet i avvaktan på vidare besked från kanslikolle1060 giet. Trots både Nehrmans och Codings flitiga undervisning i ämnet åtföljdes 1755 års kanslikollegieförordning inte desto mindre av ett längre, förmanande brev från Palmstierna somytterligare betonade vikten avjuspublicumoch därjämte yttrade sina farhågor för de exemplar av En Ärlig Sivensk som han genomsin sekreterares försorg regelbundet försåg universitetet med: visserligen användes de i undervisningen, men ryktet sade att de därefter inte komi cirkulation på önskvärt sätt, något somskulle varit kanslern »rätt okärt, hälst någon kunde däraf döma, at detta granlaga ämne wid Academien med mera kallsinnighet, än nitälskan, ansåges, i en tid, då ingen bör wara i okunnighet omdes i alla tider warande stora nödwändighet.» Detta i all synnerhet somsituationen gav orsak till oro. Åtskilliga akademiska arbeten hade uppvisat felaktiga slutsatser om förhållandet mellan överhet och undersåtar, något som naturligtvis inte kunde tolereras. Vad i övrigt gällde statsrätten, såg Palmstierna gärna att juris professorn själv åtog sig ansvaret för undervisningen och att en fullständig kurs i ämnet hädanefter skulle ges varje år.'°6i Man kan leka med tanken på hur Palmstierna hade reagerat omman i Lund avgivit samma avsiktsförklaring LUA, Kansliet. E III a: 8. Brev kansler t. konsistoriet 14/3 1755. Norhorg i: Historia och samhälle. Studier tillägnadeJerker Rosén, s. Johannesson, s. 256-257. LUA, Kansliet. E XIVa: 2. Lektionsdiarium f. april 1755. Norborg i; Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén, s. 103. LUA, Jur. fak.:s i Lund arkiv A 1:1. Prot. 14/3 1755. Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén, s. 103. Uppseendeväckande nog är alltså noteringen i protokollsboken införd samma dag som kanslersbrevet expedierades, medan brevet i själva verket inte upplästes i konsistoriet förrän den 26/3 och anteckningen om En Ärlig Swensks användande i undervisningen inte är tidigare än den 17/4. En inte otänkbar förklaring är, att fakultetsprotokollet är en efterhandskonstruktion, gjord när ärendet var utagerat. EftersomColling var ensamföreträdare för jur. fak. är det kanske förklarligt om protokollet fördes först när det fanns tid över eller någon visade ett särskilt stort intresse för dess innehåll. F.ö. »afstadnade» ärendet »äntel. efter nog skriftwäxling emellan Cancell. och Consist. Acad.» LUA, Kansliet. E III a: 8. Brev kansler t. ak. konsistoriet 30/5 1755. Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnadeJerker Rosén, s. \0y, Johannesson, s. 257. 1057 1058 1060
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=