212 Hösten 1754 gav Colling återigen undervisning i regeringsformen, till skillnad från föregående års privata kurs inte var strukturerad enligt egna principer utan rent praktiskt följde grundlagens artikelindelning. Under andra hälften av september behandlades allmänna frågor med anknytning till ämnet, under oktober företalet och de första artiklarna, under november art. fyra till 22, i december 22 till 30, i januari och februari med juluppehåll 22 december - 31 januari en repetition av decembers undervisning samt genomgång av bestämmelserna i art. 31-33, mars, april och maj art. 34 till 49 för att den 13 juni kunna avsluta kursen.^053 x den hattsympatiserande prokanslerns, Johan Engenoteringar som delgavs konsistoriet efter dennes genomgång av de 1052 som 1054 Strom, inskickade föreläsningsdiarierna kan man kanske ana början till en viss animositet mellan honomi hans egenskap av företrädare för Palmstierna och Colling: Engeströmsåg sig sålunda föranledd att under perioden anmärka två gånger på Codings handhavande av sitt ämbete: den första p.g.a. att Colling ställt in en statsrättsföreläsning beroende på reparationer av det egna huset,^°55 andra för samma sak, då han och ekonomiprofessorn Burmeister inventerat akademikassan under en läsdag istället för en lördag då inga föreläsningar gavs. Codings första år som innehavare av den juridiska lärostolen sammanföll med de alltmer försämrade relationerna medan kungamakten och rådet vilka kulminerade under riksdagen 1755—56. Att den ökade politiska spänningen i huvudstaden också komatt avspeglas i det akademiska Lund, var främst konsekvenser av Palmstiernas handlande. Somanhängare tid hattarna såg han i En Ärlig Swensk ett tjänligt medel tid att ytterligare utbreda kunskapen om landets gällande regeringssätt. Eftersom tidskriften innehöll »wackra och upbyggeliga ämnen», prenumererade kansler på den för akademins räkning och anbefallde inte bara att den skulle komma tid användning i Codings då pågående 1056 skap, Notitia praeapuarum Europae rerum puhlicarum, utkommet i fyra upplagor under tiden 1726-1739 bl. a. diss. De ahusu legnm Romanarum in lure publico (1718) samt kommentarer till Pufendorfs naturrätt. Stolleis, Geschichte des öffentlichen Rechts in Deutschland I, s. 240; Teichmann, Everhard Otto, art. i: ADB 24, s. 747. Ottos Notita praecipuarum Europae rerum puhlicarum låg f.ö. till grund för Olof Celsius’ d.y. 1747 utgivna Utkast till föreläsningar öfver statskunskapen. Annerstedt III: 2, s. 358. LUA, Kansliet. E XIVa: 1. Lektionsdiarier f. sept., okt., nov. och dec. 1754. Däremot saknas noteringar omstatsrättsundervisningen i föreläsningskatalogen. LUA, Kansliet. E XIV a: 2. Lektionsdiarier f. jan., feb., mars, april, maj och juni 1755. Noteringar omstatsrättsundervisning och att denna är en fortsättningpå kursen sedan föregående termin finns i föreläsningskatalogen. Johan Engeström(1699-1777). Student i Lund, prof. i österländska språk och grekiska 1752, andre teologie prof. 1742, förste teologie prof. året därpå, biskop och prokansler 1748. Engeström var ortodox lutheran, varm anhängare till hattarna och ledamot av prästeståndet vid riksdagarna 1751, 1755 och 1760. Weibull karakteriserer honomsom »Palmstiernas trogne drabant» och konstaterar att »ingen af dessa sträfva män tyckes ha tillvunnit sig tillgifvenhet vid universitetet». Bengt Hildebrand, Johan Engeström, art. i: SBL 13, s. 610-615; Weibull & Tegnér I, s. 242. LUA, Kansliet. E XIVa: 1. Meddelande fr. prokansler vid lektionsdiariumf. sept. 1754. LUA, Kansliet. E XIVa: 2. Meddelande fr. prokanslern vid lektionsdiarium f. feb. 1755. 1053 1054 1055 10.56
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=