208 att det gustavianska namnet i framtiden åter skulle innebära välgång för landet. Som Lars-Arne Norborg visat, ökades kanslerns oro ytterligare när staden drabbades av politiskt färgade studentoroligheter under senhösten 1752. Resultatet blev att Palmstierna i januari 1753 föreskrev att universitetet hädanefter skulle anmäla ämne, respondent och presiderande professor i god tid före varje disputation. Kanslerns intresse för hur universitetet egentligen skötte sina uppgifter resulterade i mars samma år i ett projekt för akademins anpassning till vad som Palmstierna uppfattade somstudenternas egentliga behov — en kortare och mer koncentrerad undervisningsmetod, enligt egen utsago inspirerad av vad som var brukligt vid utländska lärosäten. Av central betydelse för projektet var att varje professor borde eftersträva att inomtvå terminers tid avsluta en fullständig lärokurs för att på så vis korta studietiderna och öka genomströmUniversitetets inställning till idén var allt annat än positiv, något som för den juridiska fakultetens vidkommande klart framgick av de utlåtanden somden då emeriterade Nehrman avlät i saken. Hur snabbt en kurs kunde gås igenom berodde dels på åhörarnas egenskaper, dels på vilka ämnen man ville räkna till de juridiskadisciplinerna: »somlige begripa ock jurisprudentiam publicam therunder och oeconomicam, andra eij»;*°3^ en osäkerhet om statsrättsämnets egentliga fakultetstillhörighet somhade kommit till uttryck också i det av Nehrman 1723 till dåvarande kanslern Tessin avgivna utlåtandet rörande den juridiska undervisningen vid universitetet. Han hade då föreslagit att professorn i philosophia civilis skulle behandla disciplinens olika sidor mera utförligt än vad somföreskrevs i konstitutionerna.Vad beträffade kärnfrågan 1754, höll Nehrman för sin del en studietid understigande tre år för orealistisk: på fyra terminer kunde lagboken till nöds gås igenom, vartill komytterligare ämnen såsom jus publicum, jus ecclesiasticum och jus georgicum, som vart och ett tidsmässigt krävde två terminer. I samband med att Palmstierna i juli 1754 personligen besökte Lund för att bl.a. i långa konsistoriesammanträden stifta närmare bekantskap med organisationen, passade han på tillfället att skriftligen precisera sina förslag, fakultet för fakultet. Efter att inledningsvis ha hänvisat till sin tidigare skrivelse i ärendet Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén, s. 99-100. Kanslersbrevet tryckt i Bollerup i: Scandia 1967, s. 316. LUA, Kansliet. E III a: 8. Brev kansler t. ak. konsistoriet 27/3 1753. Angående Palmstiernas reformplaner, se vidare Weibull & Tegnér I, s. 234-235, Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 178-185, Norborg i: Historia och samhälle. Studier tillägnade Jerker Rosén, s. 101-102 och Johannesson, s. 346—349. Cit. brev D. Nehrman t. N. Palmstierna 27/4 1754 somtryckt i Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 179—182. Johannesson, s. 253. 1040 Brev D. Nehrman t. N. Palmstierna 28/5 1754, tryckt i Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 183-184. 1035 1036 1037 ningen. 1035 1036 1039
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=