197 rum med någorlunda regelbundenhet avseende tid och arkantal under perioden. Dateringen av de olika arken har undersökts närmare av Josef Edström. Genom att granska korrespondensen mellan Lundauniversitetets kansler och akademiska konsistoriet har det kunnat konstateras att de sex första arken sannolikt kommit prenumeranterna till handa runt den 14 mars; Edström tidsbestämmer vidare det sjunde arkets utgivningstid till veckan den 16-22 något som torde peka pä att tidskriftens idéer angående inte bara statsrättsundervisningen utan också rörande nyttan av en systematisk framställning av landets regeringssätt framfördes strax innan kanslikollegiet —under von Höpkens ordförandeskap — intresserade sig för frågan och lät förnya 1723 års brev. En tid efter det att kollegiet således visat sin välvilja gentemot tankegångarna behandlas så En Ärlig Swensk i rådet och von Höpken gjorde sig besväret att i ett skriftligt yttrande under sin frånvaro försvara både tryckfriheten, dess ädlaste produkt - En Ärlig Swensk - och behovet av undervisning i grundlagarna, varjämte han tillfogar en för rådskollegorna sannolikt mindre tilltalande bild av vad studenternas dittillsvarande okunnighet i de egna fundamentallagarna kunde medföra för framtiden. Somvi sett, talar det mesta för att En Ärlig Swensk tillkommit somresultat av en politisk salongs redaktionella arbete hemma hos Hårlemans änka Henrika Juliana von Liewen. Intressant nog kan det visas att von Höpken underhöll kontakter med henne,'^‘^'^ varför det väl inte går att utesluta möjligheten att kanslipresidenten själv, åtminstone stundtals, varit inblandad i utgivningen eller haft visst inflytande på dess innehåll, varefter han också gjort sitt bästa i att befrämja de idéer avseende statsrättsundervisningen som möjligen hade honom själv eller någon honom politiskt närstående som upphovsman. Till detta kommer också det faktum att det var kanslipresidenten som 1754 uppmärksammade kanslikollegiet på den bristfälliga tillgången på tryckta exemplar av grundlagarna och som därigenom initierade tryckningen av Mommas Acta Piiblica. Det framstår som kanslipresidenten Anders Johan von Höpken intog en central roll i samtliga de förehavanden somsyftade till att popularisera regeringssättet. 993 mars. 3.1.6. Konklusion Den officiella partikularstatsrättsliga teorin preciserades ytterligare under 1750-talets första år somett resultat av de parlamentariska diskussionerna avseende innehållet i Adolf Fredriks konungaförsäkran. I rådets betänkande till stora sekreta deputationen rörande författningsfrågan 1751 betecknade Carl Edström i: Från vida fält. Festskrift till Rolf Adamson, s. 23-35. Rörande de sju första arkens datering, se s. 26-28. Brev A. J. von Höpken t. H. J. von Liewen d. 14/4 1758 tryckt i von Höpken I, s. 366-367. 994
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=