3 I de framväxande state societies utvecklades ett intresse för teoretiska frågor rörande staten, motiverat av en vilja att genomen tillhandahållen värdeordning styra individens beteende. Traditionen inom dessa state societies har betonat vikten av ett allmängiltigt hierarkiskt och normativt element i samhällsbyggnaden på bekostnad av den enskildes individuella, mera personligt präglade preferenser. Uppfattningen omstaten kommer till uttryck på två plan: dels inom ramen för politiska diskussioner, dels i försök att åstadkomma koherens i systemet genomreflexion över allmänna principer: The relationship between these two levels of discourse is far from straightforward or one-way. Arguments about the state reflect the changing practice of politics, and shape, however diffusely and indirectly, ways of thinking and acting in politics.* Synen på den svenska rättens ställning i förhållande till sin omgivning har förändrats i europeisk riktning: sågs tidigare den nationella rättsordningen som ett i grunden germanskt arv är dagens uppfattning snarast att den i allt väsentligt är en romersk- och kanoniskrättslig importprodukt.^ Denna uppfattning medför att många av de frågeställningar somframförts i den tyska diskussionen somangelägna för framtida forskning också har relevans för svensk rättshistoria. I det försök till ett forskningsprogramsomprofessor Kjell Å. Modéer publicerade i Svensk Juristtidning 1996 framhävs fyra uppgifter som angelägna: 1. rättsvetenskapens historia där både den filosofiska-idéhistoriska och den institutionella-Iärdomshistoriska aspekten förtjänar att framhållas, 2. den svenske juristen kontra den europeiske juristen som undersökningsobjekt under hänsynstagande till juristutbildningens innehåll och andra parameterar, 3. rättstatens historiska grundvalar och förhållandet mellan juridik och politik, d.v.s. statsrättsidéerna och deras implementering i rättsreglerna och slutligen 4. medeltidens rättsuppfattningar och deras betydelse för den europeiska rättsenheten under nya tiden. Föreliggande arbete utgör en undersökning av statsrättsämnet vid de svenska universiteten under perioden 1719-1772. Den akademiska disciplinen och dess handhavande har därvid satts in i ett större sammanhang och studeras som en produkt av politiska överväganden, av recipierad kontinentaleuropeisk doktrin och av nationell tradition. Utvecklingen har följts med utgångspunkt från centrala avgöranden och deras betydelse för verksamheten vid rikets universitet - såväl vid de inomdet dåvarande egentliga Sveriges gränser liggande lärosätena som vid universitetet i Greifswald. Skeendet i periferin speglade händelserna i politikens centrum. * Cit. Dyson, s. 18-19. ’ Se t.ex. Nygren i: SvJT 1998, s. 103-109. Modéer i: SvJT 1996, s. 542-347.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=