187 fullmäktiges, arbete. Främst manifesterades sig motståndet i utnämningsfrågorna, där kungen försökte bedriva en egen politik i motsättning mot rådets majoritet. Följden blev att monarken såg sig nedröstad och att en del tjänster förblev obesatta. Också i en del andra frågor där kungen enligt regeringsformen hade att biträda rådsmajoritetens åsikt, underlät Adolf Fredrik att expediera besluten, varigenom 1754 hela regeringsmaskineriet hotade att gå i stå. Situationen förbättrades inte av de personliga motsättningar somuppstod mellan hovet och Carl Gustaf Tessin, somsedan 1749 i egenskap av guvernör hade handhaft kronprinsens uppfostran.956 3.1.4. Tryckningen av grundlagarna I början av oktober 1754 blev en av kanslikollegiets ledamöter, kanslirådet Mattias von Hermansson uppkallad av den 1752 tillträdde kanslipresidenten Anders Johan von Höpken^^^ till rådet, von Höpken förklarade hur det i rådet blivit uppmärksammat att flera av landets acta publica numera inte gick att erhålla från kungl. tryckeriet; bland de handlingar som man särskilt efterlyste var - betecknande nog - Adolf Fredriks konungaförsäkran. För att närmare undersöka förhållandena efterskickade kollegiet tryckeriets innehavare Peter Momma,^^^ som på förfrågan lät meddela att en oktavupplaga av diverse allmänna handlingar såsom riksdagsordningen och -besluten, regeringsformen och konungaförsäkran utgivits i 500 exemplar 1746, vilka alla nu var försålda.Dessutomhade en kvartoupplaga förlagts med samma innehåll; av den resterade nu åtminstone 400 exemplar. Därutöver hade Momma också upplagt regeringsformen särskilt, varav nu återstod 200 osålda exemplar. Kollegiets MalmströmIV, s. 88, 96—112. OmTessin, se vidare Skuncke, särsk. s. 45—51. ^57 Född 1716, fader den tidigare omnämnde professornJohan Flermansson. Student i Uppsala 1721, adlad 1744, sekreterare vid kanslikollegium 1747, e.o. kansliråd 1753, ordinarie 1757. Riksråd 1769, avsatt 4/5 1772, återinsatt 22/8 samma år, avsked 1789. Diplomatisk tjänst i S:t Petersburg under 1740-talet; ivrig hatt och engagerad i kampen mot kungahuset vid riksdagen 1755-1756. Sompresident i kammarkollegiet emellertid på de strejkande ämbetsverkens sida 1768; anlitad av Gustav III efter statsvälvningen, bl.a. i räfsten mot Göta HovR. Motståndare till dennes planer på återinförd trv'ckfrihet, dock kritisk mot den av kungen förda krigspolitiken. Död 1789. Sven Grauers, Mattias von Hermansson, art. i: SBL 18, s. 692-699. Född 1712, inskriven vid Uppsala universitet 1727, e.o. kanslist vid utrikesexpeditionen 1728. Utrikesvistelser 1730-1734. Politiskt aktiv somhattsympatisör sedan 1738. Medverkade vid grundandet av Veteskapsakademien 1739. Riksråd 1746-16/2 1761, 11/8 1761-12/11 1761, 1773-1780. Kanslipresident efter Tessin 1752-16/2 1761. Förordade lindrig censur under Gustav III. Ledamot av Svenska akademien. Olof Jägerskiöld, Anders Johan von Höpken i: SBL 19, s. 720-726. Omhonomoch ombokmarknaden i stort under perioden, se Schttck & Warburg, s. 99-114. Sannolikt är den omtalade upplagan identisk med Kongl. maj,tsförsäkring, riksens ständers wahl-act, regerings-formen, riksdags besluten, medflere acta publica, hörande til Swerigesfundamental-lag, tryckt hos Momma 1746. I Svensk bibliografi 1700-1829 uppges denna dock vara i duodesformat (12:o). 960
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=