169 publico, jande åren därefter intill Nehrmans avsked från professuren 1753 synes emellertid inte någon juridisk undervisning i disciplinen ha förekommit. ochprivato, alla inomNehrmans gebiet.Under de föl- oeconomico 905 2.6.1.4. Utökningav den juridiska fakulteten i Uppsala. Censuren av Johan Ihres disputationer Också den juridiska fakulteten vid Uppsalauniversitetet erfor förändringar under slutet av 1740-talet. 1746-1747 års riksdags protokollsdeputation uppmärksammade att akademisekreterarenJohan Erik Fick^o^ sedan en tid tillbaka med bibehållen ordinarie lön hade sysselsatts med drivandet av universitetets processer samtidigt som den egentliga sekreterartjänsten upprätthölls med vikarie. Universitetsmyndigheterna var inte sena att utnyttja möjligheten till att få till stånd en utökning av den sargade fakulteten genomatt föreslå kansler att en ständig ombudsmannatjänst skulle inrättas, kombinerad med en professur i praktisk juridik.Förslaget vann anhängare i kansler och K.M:t och genomkungligt brev den 24 juli 1747 tillskapades enjuris practici professur vid den juridiska fakulteten. Fick utnämndes till personlig innehavare av lärostolen, som vad gällde undervisningsskyldigheten begränsades till privata övningar på lediga stunder. Inte utan intresse var därvidlag den uttryckliga föreskriften att Ficks praktiska övningar skulle baseras på verkliga, aktuella mål, i förhoppningen att studenternas ansträngningar kanske kunde komma till nytta i professorns ombudsmannagärning.^o^ Därmed räknade den juridiska fakulteten tre professorer: Berch, Fick och den utan tvivel även fortsättningsvis hårt belastade Solander. Johan Ihre förskaffade sig i sin lärargärning åtskilliga problem av politisk karaktär under tidsperioden. Som innehavare av den skytteanska professuren tog han sig 1742 för att understödja en filosofisk disputation somi sitt ämnesLUA, Jur. fak.rs i Lund arkiv A 1:1. Prot. 18/12 1749 Vidare om examenjuridicumvid universitetet, se Almquist, Svensk juridisk litteraturhistoria, s. 195—221. Enligt bevarade lektionsdiarier vävde dock professorn i philosophia civilis, Johan Nelander in inslag av svensk statsrätt i sin undervisning i juspublicum universale åtminstone under hösten 1751 och våren 1752. LUA, Kansliet. E XIV a:l. Nelanders statsfilosofiska åskådning som den kom till uttryck i hans undervisning belyses i Brohed, s. 37-40. Enligt denne förfäktade Nelander en tvåfördragskonstruktion. Vad beträffade orsakerna bakom statsgrundadet, hävdade Nelander i anslutning till Nehrman att det var omöjligt att urskilja en gemensamfaktor. Född 1703, inskriven vid universitetet i Uppsala 1722, auskultering vid Svea HovR 1728. Därefter vidare studier för Nehrman i Lund samt vid universitetet i Erfurt, där han promoverades 1736. 1737 juris adjunkt i Uppsala, 1738 akademieskreterare. Död 1760. Anonymsläktart. i: SBL 16, s. 2. Se även en utförlig redogörelse för hans verksamhet vid universitet i Björne, Patrioter och institutionalister, s. 110-115. Annerstedt \\\\\, s. 2QG—207. Brevet tryckt i Annerstedt Bih. III, s. 372-373. Efter Ficks död 1761 upphörde professuren, för att redan 1766 återinrättas med Olof Rabenius som innehavare. K.Mrts brev 3/9 1766 tryckt i Annerstedt Bih. IV, s. 217-218. 904 905 906 908
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=