168 juridiska fakulteten men bytt till den filosofiska när han 1742 tillträdde professuren i historia vid Lundauniversitet. Samtidigt hade han då stått på förslag somefterträdare till Moller på naturrättslärostolen och åtnjöt av allt att döma stort förtroende från Nehrmans sida.^^^ Trots de båda Åbolärarnas sikter uppstod ämneskunskaper, varför konsistoriet såg sig föranlåtet — »til förekommande af någon widare oordning» — att närmare precisera vilka ämnen somskulle ingå somkrav vid examina i juridiska fakulteten: moral, politik, juridisk stil, historia patriae et legum, jus publicum et privatum^ samt jus oeconomicae patriae och katekesen. Att ordningenvid examinationen nog verkligen varit bristfällig, visades av att tre personer — som redan en gång tidigare undergått förhör vid fakulteten - underkändes.®^^ mogna msenare samma år (1752) problemmed hovrättsauskultanternas 2.6.1.3. Lund I Lund behandlades K.M:ts brev tillsammans med en hövligt och välvilligt hållen kanslersskrivelse^°° i konsistorium den 16 september 1747. Ledamöterna bestämde ingenting annat än att delge de berörda lärarna — i kanslersbrevet nämndes särskilt professorerna i juridik, historia och moral - skrivelsernas innehåll.^®* Vad angick undervisningen i det svenskajuspublicum kunde å andra sidan kansler knappast ha haft anledning till några allvarligare anmärkningar och året därpå återupptog Nehrman sin undervisning i statsrätt privatim.^’^^ Tillkomsten av examen juridicumstärkte säkerligen partikularstatsrättens ställning också vid Lundauniversitetet. I december 1749 undergick de första studenterna examination i konsistorierummet och i fordringarna ingick »grundvetenskaperna till den svenska lagfarenheten» — vilka låg inomansvarsområdet för professorn i natur-, folkrätt och etik^o^ _ samt svenska jure Om Sven Bring, adlad LagerBring 1769, se vidare Krister Gierow, Sven LagerBring art. i: SBL 22, s. 74—78; rörande Nehrmans uppskattning av honom, se brev Nehrman t. Johan Reftelius 16/3 1733, återgivet av Gunnar Carlquist i: PHT 1924, s. 28—29. Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici aboensis protokoll. XVII. 1751-1756, s. 152, avseende den 8/12 1752. LUA, Kansliet. E III a: 7. Brev kansler t. kons. 8/9 1747. Tessin avled 1728 och till hans efterträdare utsågs hattriksrådet Carl Gyllenborg. Gyllenborg utnämndes till kansler för Uppsala universitet 1739 och till efterträdare på sin tidigare post föreslog han den tidigare omtalade och för statsrättsundervisningen så intresserade Erik Wrangel. Emellertid valdes Olof Nordenstråle av konsistoriet. Då Nordenstråle avled 1742 utsågs brodern till Carl Gyllenborg, Johan Gyllenborg till ny \s.2ins\er. Johannesson, s. 21-24. LUA, Kansliet. A II a; 15. Prot. 16/9 1747. LUB, Föreläsningskataloger. Acta Academiae Lundensis III—VI. Anteckningar från undervisningen finns bevarade på KB: B 766. Se vidare Linnarsson i: Festskrift till professor skytteanus Axel Brusewitz, s. 14. Lärostolen innehades sedan 1743 av den tidigare professorns. Moller, svärson, Johan Nelander. I samband med tillsättningen beslöts att professuren skulle skiljas från juridiska fakulteten, vilket i sig alltså inte hindrade att Nelander deltog i examen juridicum. Johannesson, s. 274. 898 899 902 903
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=