167 tygande prof wijst af sin halt dertil utan ock en så anseenlig summa til Academiens fördelaktige usus stipulerat»! Browallius’ tankegångar kommunicerades med Tessin, vars svar i ärendet föredrogs den 9 maj. Kanslern lämnade sitt samtycke till vad som föreslagits rörande kunskapskontrollen av de juris studerande men ställde sig avvisande till tanken på förbudet för hovrätten att anta auskultanter somsaknade vittnesbörd från akademin - det sistnämnda helt enkelt beroende på att K.M:t den 10 mars hade utfärdat en förordning med exakt samma innehåll som inom kort var avsedd att utkomma av trycket. Rörande Papke lät Tessin meddela att fullmakt utfärdats för honomsomextraordinarie professor, varför det nu var dags att närmare undersöka hur universitetet skulle förvalta de 1 500 dir. smt. på bästa sätt.*^'^ Papkes insatser för fakulteten synes emellertid ha varit mera begränsade: enligt föreläsningskatalogerna var han bortrest 1750—1751, 1753-1754 och 1756; i övrigt ställde han sig till förfogande för att ge propedeutiska föreläsningar eller undervisning enligt studenternas förslag. Av någon statsrättslig verksamhet finns - trots hans tidigare ställning som docent i jus publicum— inte några spår.^^^ Försommaren 1752 meddelades det glädjerika budskapet att K.M:t i anledning av kröningen låtit ihågkomma en rad lärda män av prästeståndet genom att utnämna dessa till doktorer, en nåd somgenomkungligt brev av den 7 maj samma år även utsträcktes till dem »somförwärfwat sig en mogen insigt i lagfarenheten med mera» - för Åbos vidkommande Pryss och Papke, för Uppsalas Solander och Berch samt för Lunds Nehrman och Sven Bring.Bring hade 1730 disputerat för Nehrman på ett ämne rörande missbruket av romersk rätt i fäderneslandets rättsvetenskap (varvid även den romerska rättens skadlighet för landets statsrätt belystes),hade året därpå utnämnts till adjunkt vid Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici aboensis protokoll. XVI. 1747-1751, s. 182-184, avs. den 21/1 1749. Helt kort om Papke och hans e.o. professur i Liljenstrand, s. 55. Redogörelse också i Klinge m. fl, s. 525. Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici aboensis protokoll. XVI. 1747-1751, s. 206-207, avseende den 9/5 1749. HUB, Föreläsningskatalog för 1749-1752. Som mikrofiche i HUB under titeln Index prxlectionum. [1]. 1659-1768. 1/-. Rv. 6218; föreläsningskataloger 1753-1756 som mikrofiche i HUBunder titeln Indexprcelectionum. [1]. 1659-1768. 2/2. Rv. 6218. I HUCA, Turun akatemian arkisto. Åbo akademis arkiv. De 1. finns en odaterad redogörelse för Papkes förehavanden: han hade då »först efter Alphabetisk ordning förklarat Terminos Juridicas, och sedan detta arbetet blifwit bragt til slut, börjat sina Föreläsningar öfwerJuris PrudentiamOeconomicam.y> Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat. Consistorii academici aboensis protokoll. XVII. 1751-1756, s. 102-103, avs. den 11/6 1752. Jfr. Annerstedt III: 1, s. 291-292. Nehrman, Dissertatio De abusu juris romani in jurisprudents patria. Bring konstaterade i dissertationen (s. 16—23) hur klimatet påverkade olika folkslags rättsuppfattning, varför den himmelsvida skillnaden mellan den romerska och den svenska statsrätten inte var ägnad att förvåna. Hur främmande det romerskajuspublicumvar i förhållande till den svenska konstitutionella traditionen underströks med en rad exempel, företrädesvis hämtade från isländska sagor. Jfr. Björne, Patrioter och institutionalister, s. 254—255. 893 894 895 896 897
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=