156 är närmare undersökt av Hugo Hernlund,*^^ varför en noggrannare redovisning av de bakomliggande orsakerna förbigås i detta sammanhang. Intressant att notera är emellertid den tidpunkt då de första intresseyttringarna för en reform av utbildningsväsendet gjorde sig gällande, nämligen vid riksdagen 1738-39. Ansatser till en översyn av de akademiska konstitutionerna hade gjorts redan 1723 då kanslikollegiet hade anmodat universitetens konsistorier att inkomma dels med kopior av statuternas lydelser, dels med förslag till förbättringar av desamma. Både Uppsala och Lund efterkom kollegiets begäran och redovisade sina tankegångar i var sitt memorial men utan annat resultat än att reformen lades på is. Inte heller ett beslut av K.M:t 1735 att universitetskanslererna skulle genomföra en revision av konstitutionerna hade givit saken någon framgång.*53 Efter vissa parlamentariska svårigheter tillsattes en femtonmannakommission för utredande av en ny skolordning och nya akademiska konstitutioner vintern 1745, bestående bl.a. av kanslererna för rikets tre universitet - Carl Gyllenborg för Uppsala, Johan Gyllenborg för Lund samt Carl Gustaf Tessin för Åbo.^^"^ Vid första sammanträdet, den 11 januari 1746, beslöts att dela upp kommissionen i mindre utskott, varav ett fick de akademiska konstitutionerna på sin lott. Det utkast till nytt regelverk för landets universitetet som blev resultatet av kommissionsutskottets arbete har utförligt behandlats av Torgny T. Segerstedt.^55 Här kommer tyngdpunkten därför att läggas mer på den juridiska undervisningen och i synnerhet på undervisningen i statsrätt än på de genomgripande reformer av den akademiska organisationen som kommissionen ansåg vara av nöden. Utkastet, i formav ett memorial, hade föregåtts av såväl diskussioner inom utskottet somett remissförfarande riktat till de olika universiteten. I kommissionens protokoll utgör utskottsförslaget till omarbetade konstitutioner utgångspunkt för diskussionerna, supplerade av de inkomna utlåtandena. Vad gällde bestämmelserna för de då vid samtliga universitet sammanslagna professurerna i juridik som behandlades i kommissionen den 10 december 1748^^6 överensstämde dessa till den övervägande delen med de tidigare stadgandena: det ålåg således lärostolsinnehavaren att även fortsättningsvis förklara den svenska rättens och dess ursprung i Guds och naturens lag samt att därutöver jämföra densamma med »den gamla Swea och Götha Lagen så in- somutomlands brukad» jämte angränsande länders rättsordningar. Därtill kom nu lagstiftningen inomdet ekonomiska området, liksom utskottets förslag att även HugoHemlund, Bidrag till den svenska skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet 852 I (1882). *53 Annerstedt III: 1, s. 22-28, 58-6\; Johannesson, s. 35—39. Hemlund, s. 29-38. Torgny T. Segerstedt, Den akademiska friheten under frihetstiden (AUU. C 22) (1971). RA, ÄK849. Uppfostringskommissionens protokoll 1746-1751. Prot. 10/12 1748. 855 856
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=