RB 59

152 förespråkare i det 1728 till landets första officiella akademi, Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, ombildade Bokvettsgillet.^^^ Xvå år efter de båda preussiska lärostolarnas inrättande, föreslog sällskapet en liknande professur vid Uppsalauniversitetet. Tiden var lämplig, då poesiprofessuren stod ledig och en indragning av densamma till fördel för en lärostol i historia, et philosophia naturalis med tyngdpunkt på fysik och ekonomi bedömdes vara nyttigare i ett nationellt perspektiv. Förslaget mötte emellertid motstånd och en indragning av poesiprofessuren uteblev.Trots denna motgång hölls tanken på en ekonomilärostol levande, inte minst hos den till Bokvettsgillet genom personliga band förenade unge Anders Berch som i egenskap av respondent för en dissertation exercitio 1731, De felicitate patriae per oeconomiampromovenda, inte bara förespråkade en sådan professurs inrättande utan t.o.m. utstakade lämpliga ansvarsområden för dess innehavare. När frågan ånyo aktualiserades 1738 diskuterades, som nämnts, återigen möjligheten av ett indragande av poesiprofessuren. Vad var det då som trots allt fällde avgörandet till den juridiska fakultetens fördel? Liedman ser här en kombination av omständigheter. Dels det faktumatt hattriksrådet Carl Gyllenborg tillträdde kanslersämbetet, - en man med vilken Berch underhöll goda relationer och somenligt Liedmans förmenande företrädde en kritisk uppfattning om den traditionella juridiska utbildningens värde — dels ett intressant men anonymt bidrag till ständernas debatter, vars innehåll i bestickande hög grad överensstämmer med vad Berch några år tidigare i dissertationsform offentliggjort som sina tankegångar runt en ekonomiprofessur. Liedmans resonemang utmynnar i något somi det närmaste kan beskrivas som en konspirationsteori: en utilistiskt sinnad krets med starka politiska sympatier för hattarna föreslog Wallrave som innehavare av en ekonomiprofessur för att på så sätt kunna smyga in ämnet vid universitetet och modernisera det föråldrade ämnesutbudet inom den juridiska fakulteten. Bland de mest aktiva i denna krets återfanns Berch själv i egenskap av författare till såväl dissertation som det anonyma debattinlägget. När Wallrave sedermera avled påbörjades ett tillsättningsförfarande, där samtliga medtävlare så småningom såg sig förbigångna av kanslerns kandidat. 838 Sällskapet grundades ursprungligen 1710 under namnet Collegium Curiosum, mer eller mindre som en diskussionsklubb för universitetets professorer under en period då undervisningsverksamheten låg nere p.g.a. en pestepedemi. Initiativtagaren, Erik Benzelius, hade hämtat inspiration till sällskapet hos Leibniz - somhan personligen sammanträffade med 1696 - och hans idéer om ett lärt sällskap, idéer som resulterade i Kgl. Preussische Akademie der Wissenschaften. Se vidare Dunér, särskilt s. 2—10. Liedman, s. 42—44. 835 836 Liedman, s. 52-62. Praeses var den i Bokvettsgillet aktive Anders Celsius. Bland dedikatiomärks den till Carl Gyllenborg, bland gratulanterna densammes brorson Henning Adolf. 837 nerna Innehållsmässigt är dissertationen mycket influerad av Nordencrantz. A.s. Liedman, s. 62—69. 838

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=