XIII 2.6.2. Riksdagsmanna-rätt: en liber symholicus inpoliticis 2.7. Konklusion 3. I kamp omopinionen 3.1. Riksdagarna 1751-52 och 1755-56 3.1.1. Allmänt. Folksuveränitetsläran 3.1.2. De irriga begreppen rörande regeringsformen 3.1.3. Motsättningarna mellan råd och kungapar 3.1.4. Tryckningen av grundlagarna 3.1.5. En ÄrligSwensk och statsrättsundervisningen 3.1.6. Konklusion 3.2. Återverkningarna vid universiteten 3.2.1. Uppsala 3.2.2. Åbo 3.2.3. Lund 171 177 182 182 182 184 186 187 189 197 200 200 205 207 3.2.3.1. Allmänt 3.2.3.2. Lars Johan Colling 3.2.4. Konklusion 3.3. Riksdagen 1755-56. Indoktrineringen av landets befolkning förbereds 3.3.1. Debatten omEn ÄrligSwensk 3.3.2. Kammar-, ekonomi- och kommersedeputationens betänkande rörande undervisningen i svensk statsrätt. Debatt i prästeståndet omskyldigheten att föredra förordningar från predikstolen 3.3.3. 1757 års kungliga brev. Planerna på en lärobok i landets regeringssätt 3.3.4. Pommerska kriget och undervisningen i den tysk-romerska statsrätten 3.3.5. Konklusion 3.4. Återverkningarna vid universiteten 3.4.1. Uppsala 3.4.1.1. Allmänt 207 209 215 217 217 224 234 238 240 242 242 242 3.4.1.2. Statsrättsämnets fakultetstillhörighet 245 3.4.2. Åbo 248 3.4.3. Lund 250 3.4.3.1. Palmstiernas nit 3.4.3.2. Det historiska argumentet som vapen: Swea och Göta Rikes urgamla Frihet 3.4.3.3. Statsrätten som karriärstege I: Samuel Cronander 261 3.4.4. Greifswald 3.4.4.1. Undervisningen i tysk-romersk statsrätt 3.4.4.2. Bakgrund 250 256 276 276 276
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=