151 därefter. En livlig korrespondens utspann sig emellan konsistoriet och den efter rådsherrarnas licentiering nytillträdde kanslern, kanslipresidenten Carl Gyllenborg, dels vad gällde frågan om Reftelius’ efterträdare, dels angående huruvida ekonomiprofessuren skulle förenas med undervisning i romersk rätt eller ej. Den sistnämnda frågan avgjordes genom att konsistoriemajoriteten uttalade sig mot att juridiken skulle inskränkas till en ämnesföreträdare som fallet var i Lund och Abo. Beslutet motiverades med att man vid Uppsalafakulteten hade mera att göra än ämnesföreträdarna vid de mindre akademierna. Enligt Annerstedt förelåg sannolikt en farhåga för att professuren i annat fall skulle tillfalla den filosofiska fakulteten. Minoriteten å andra sidan hävdade att ekonomin inte hade något med juridiken att göra och att den romerska rätten i vilket fall saknade betydelse.^^9 Resultatet blev att den nyajurisprudentix oeconomice et commerciorumprofessorn skulle tillhöra den juridiska fakulteten och jämte de rent ekonomiska vetenskaperna även ge undervisning i den ekonomiska lagstiftningen under det att den romerska rätten hädanefter tilldelades professorn i svensk rätt.Denna lärostol tillsattes den 10 juli 1740 med vicenotarien Daniel Solander och samma sommar utbad sig kansler omförslag till den nya ekonomiprofessuren, varvid han särskilt rekommenderade notarien Anders Berch och den vid den senaste tillsättningen förbigångne juris adjunkten i Lund, Sven Bring. De bakomliggande omständigheterna runt tillsättningen av professuren har undersökts av Sven-Eric Liedman,^^^ somi sammanhanget lägger stor vikt inte bara vid de internationella influensernas roll utan även betonar de personliga band somfanns mellan politiker, ämbetsmän och universitetslärare. Lärostolar i ekonomi vid universiteten i Halle och Frankfurt/Oder hade införts av Fredrik VilhelmI 1727 somett led i moderniseringen av den preussiska statsförvaltningen. Territorialstatens skötsel var i behov av utbildade tjänstemän, lojala mot landsherren, samtidigt som överheten var oroad av det Juristerey som härskade inomuniversitetsvärlden och somgav allt för litet utrymme för de eftersträvansvärda praktiska kunskaperna hos studenterna.Jämte den professur som inrättades i hessiska Rinteln 1730 tillhör den av hattarna på Uppsala universitet påtvingade lärostolen i ekonomi en av Europas äldsta. Bakom såväl professurens tillkomst somutgången av själva tillsättningsärendet ser Liedman resultatet av ett träget arbete för en mer nyttoinriktad akademisk utbildning, ett arbete som i den begynnande frihetstidens Uppsala hade sina III: 1, s. 99—100. Kungl. brev 8/3 1740 ang. den nya professio jurisprudentuc oeconomLc et commerciorum. Tryckt i Annerstedt Bih. III, s. 265 Annerstedt \\\-.\, s.\00-\Ql. Liedman, Den synliga handen. Anders Berch och ekonomiämnena vid 1700-talets svenska universitet (1986). Liedman, s. 30—35. Se även Briickner, ang. ovanstående särskilt s. 60-73. Heckscher i: Lychnos 1942, s. 36. 831 830 832 833 834
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=