150 terna fylldes med hattanhängare och till ny kanslipresident utsågs Carl Gyllenborg.^■2'* Genom licentieringsförfarandet hade rådets makt brutits och Sverige för första gången erhållit en regering, stödd på riksdagsmajoriteten. Frihetstidens parlamentarismvar ett faktum. 2.5.2. Hattarnas utbildningspolitik. Universitetet i nyttans tjänst 2.5.2.7. Ekonomiprofessuren vid Uppsala universitet Händelseutvecklingen vid 1738-39 års riksdag gav omedelbara återverkningar vid Uppsalauniversitetets juridiska fakultet. Hattarnas framgångar möjliggjorde genomförandet av en ny optimistik ekonomisk politik.^^5 Manufakturoch handelsdeputationen engagerade sig för inrättandet av en oeconomi^e et commerciorumprofession vid universitetet, en lärostol som enligt deputationens förmenande skulle medföra mångfaldiga nyttigheter, dels för de studerande i allmänhet, dels för de personer av alla stånd somså småningomskulle komma att ta säte i riksdagen och handha riksvårdande angelägenheter. Lämpligtvis borde professuren placeras i den juridiska fakulteten, i all synnerhet då landet för bara några år sedan hade begåvats med en modern lagstiftning och professorn i svensk rätt på grund av detta »med lagens mörka språks förklarande nu mera eij kan wara så sysselsatt somtillförende». Här erbjöd sig nu en möjlighet att lägga hela ansvaret för den juridiska undervisningen på honom och därigenom omvandla den romerskrättsliga professuren - med bibehållen innehavare, Wallrave - till den eftersträvade, mycket gagnerligare, ekonomilärostolen.^26 pjera försök gjordes att rädda professuren i romersk rätt genom att föreslå en sammanläggning av lärostolarna i poesi och vältalighet för att på så sätt frigöra en tjänst för den nya disciplinen. De misslyckades på grund av prästeståndets motstånd.^27 Deputationen upprepade sitt tidigare förslag, som därefter gick till expedition. Det lämnades dock nu till K.M:t att själv besluta omden romerska rätten skulle behållas inomprofessurens område.^28 Situationen vid fakulteten var vid detta laget kaotisk: Wallrave hade drunknat i Fyrisån den 15 februari och Reftelius hade efter ansökan beviljats avsked åtta dagar Malmström W, s.'bW-'iXA. Lindroth, Svensk lärdomshistoria. Frihetstiden, s. 96—98. Manufaktur- och handelsdeputationens betänkande 11/12 1738 tryckt i Annerstedt Bih. III, s. 253-255. Jfr. framställningen i Segerstedt, s. 55-58. Prästeståndets resolution är tryckt i Annerstedt Bih. III, s. 255-256. I resolutionen, vilken uttalar allmänna farhågor om ämnets skadlighet om det ledde till att andra studier eftersattes, poängeras det betänkliga i att överhuvudtaget förändra den vedertagna organisationen med hänvisning till 1720 års KF:s 20 § (»Jag vill ock kyrkiorne, academierne, gymnasierne, skolarne, hospitalerne samt barnhus vid makt hålla och demvid deras fundationer, anslagne inkomster och rättigheter handhafva och hvarken sjelf därutinnan göra någon förändring eller tåla andras egensinnige intrång»). **78 Annerstedt III: 1, s. 90—91. 826 827
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=