146 att lämna ett så ädelt och nödvändigt stycke av lagfarenheten, i all synnerhet som överheten givit honom det i uppdrag7^^ I praktiken innebar detta att en helt ny gren av den svenska rättsvetenskapen stod inför sin introduktion. Nehrman konstaterade att de somintill dess hade skrivit något rörande landets jus publicum var mycket få: Wildes Historia Pragmatica var det enda arbete som någorlunda liknade ett systema juris publici och dess författare tillkom därför hedern av ha »brutit isen i detta swåra studio»', den som med förstånd och eftertanke hade läst den förstadelen - rimligtvis den 1731 utkomna enda - kunde inte annat än längta efter den andra. Claes Johansson Prytz’ arbete var visserligen lovvärt även om Prytz hade blandat ihop ämnet med andra saker. Efter dessa båda verk som uppenbarligen räknades till de centrala, hänvisades till Wexionius’ Politica och Epitome, till Loccenius’ SynopsisJuris Publici och ytterligare fem titlar.^^^ Till demkomså en mängd disputationer och traktater somnärmare preciseras i marginalanteckningarna.Mångaav verken— och då särskilt de med utländsk proveniens - kännetecknades emellertid av att upphovsmännen hade mycket dåliga kunskaper i landets konstitutionella rätt: »[o]m det wore mödan wärt kunde man skrifwa en h.e\ foliant de Erroribus ExteroruminJprud. Patria.»^'^'^ Vad gäller den blygsamma svenska litteraturen på området kan man konstatera en viss överensstämmelse mellan de arbeten somWilde ansåg vara användbara och de vilka Nehrman rekommenderade till ett närmare studium: Wexionius Gyldenstolpes Politica, densammes Epitome och Prytz’ handskrivna Tractatus. Uppfattningen omde utländska författarnas tvivelaktiga kunskaper i svensk konstitutionell rätt delades också av dem båda. Som tidigare framskymtat, präglades Nehrmans undervisning av ett starkt historiskt synsätt på författningen. Uppfattningen att landet ursprungligen skulle ha varit underkastat enväldiga monarkers vilja, tillbakavisas med efterA.s. Nämligen Henric Soterus: Respublica regni Suecia som tryckt i Respublicae Elzevirorum I-XI (Lugd. Batav. 1628-1649), Martin Zeiller: Regnorum Sueciic, Gothia;, magnique ducatus Finlandia: [...] descriptio nova (Amstelodami 1656),/jco^ Typotius: Relatio historica de regno Suecise et bellis civilibus atque externis [...] (u.o. 1606), Rntgerus Hermannides: Peninsularum regnumSueciae, Daniae, Norwegiae (Harderwijk 1666) samt Histoire des Revolutions de Svede, ou Pont voit les changements qui sont arrivés dans ce Royaume, au sujet de la Religion &du Gouvernement, par Mr. 1’Abbé de Vertot (Paris 1696 m. fl. uppl.). LiSB, J 118, I, 3, §§ 10-11. Rörande disputationerna är noterat; Lundii diss. Disputationen [...] i Upsala. Gronwald de Systemate Scandinav. {Systemate Scandinavix, Sveciae Infausto G. Tiburt. E. Teiburtius. Dalek. [1731]) Hermansson de Regalibus Regni Sveo-Goth. {Regalibus Regni SveoGothici. Christoph. J. Brehmer. Stockh. [1733]) Arrhenius de Morasten (Jacob Arrhenius: Mora-Steen G.Joh. L. Tömer OG [1700]) de Militta Vet. Goth. {Militia VeterumGothorum. Sam. Elfving Dalek. [1698]) Antiquitate Monarchue Sveo Goth {Antiquitate Monarchy Sviogothic^e. Stv. Hzvalberg WG [1689]) Celsius de Incrementis Regni Sviog. (Olof Celsius d.ä.: Incrementis Regni Svedici, & prxcipuis Provinciarum Eatis. G. Abrah. Wahlman Gestr. [1707]) Gronwal de Facie Imp. Svio G. Antiqua {Facie Imperii SveoGothici Antiqua G. Joh. Ramner Wman [1725]). Därutöver finns även noterat: Nettelblatts Thesaurus Formula Regim. Svec. 1634 [...]. Grypsu'. 1729 samt Lundius de origine Majest., Obligat. Civis Svion., Legibus Hyperbor. Git. LiSB,J 118 I, 3, § 12. 798 799
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=