XII 3.2. Juridik, politik ochjuspublicum 3.2.1. Uppsala 3.2.2. Dorpat 3.2.3. Åbo 3.2.4. Lund 3.2.5. Greifswald 64 64 72 75 78 81 4. Konklusion 90 III. Frihetstidens Sverige 1. Normativ och administrativ bakgrund 1.1. Inledning 1.2. Fundamentallagarna 1.2.1. Regeringsformen 1.2.2. Valakter, konungaförsäkran och riksdagsordning 1.3. Kanslikollegiet 1.3.1. Allmänt 1.3.2. Censuren 1.4. Konklusion 2. Konsolidering och precisering av det postrevolutionära statsskicket 2.1. Naturrätten somofficiell statsfilosofi 2.2. Kanslikollegiet och undervisningen i landets statsrätt 2.3. Wilde och Sveriges heder 2.4. Återverkningarna vid universiteten 2.4.1. Uppsala 2.4.2. Åbo 2.4.3. Lund 96 96 96 102 102 105 107 107 110 113 114 114 117 119 127 127 134 137 2.4.3.1. Allmänt 2.4.3.2. David Nehrman 2.4.3.3. Nehrmans statsrättsliga undervisning och hans Jus publicum 2.5. Rådslicentieringarna och hattarnas maktövertagande 2.5.1. Allmänt 2.5.2. Hattarnas utbildningspolitik. Universitetet i nyttans tjänst 150 2.5.2.1. Ekonomiprofessuren vid Uppsala universitet 2.5.2.2. Uppfostringskommissionen 2.6. Riksdagarna under 1740-talet. Principalatsstriden 2.6.1. Ofwerhetens höga makt, rätt och förmån; partipolitikens återverkningar vid de rikssvenska universiteten 2.6.1.1. Uppsala 2.6.1.2. Åbo 2.6.1.3. Lund 2.6.1.4. Utökning av den juridiska fakulteten i Uppsala. Censuren av Johan Ihres disputationer 137 137 138 149 149 150 155 160 164 164 165 168 169
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=